Sida 135
Det var i mars 1886 som denna hissinrättning invigdes. Den 3 April s. å. utfärdades öfverståthållareämbetets reglemente för hissen. Nu hör också den till hvardagsvanorna, ehuru färdseln ingalunda är så liflig som på Katarinasidan. En stor genväg beredes dock äfven med denna hiss. Man befinner sig t. ex. vid Munkbron och vill begifva sig till Adolf Fredriks torg. Man kan taga hästspårvagnen till slussen och sedan med ångspårvagnen tillryggalägga den återstående delen af vägen, men mycket fortare går det dock, om man från Mälaretorget och under järnvägens sammanbindningsbana — just nu rusar kanske södra snälltåget öfver våra hufvud — söker sig fram till en af de stora ångfärjorna, som på några ögonblick fraktar oss öfver Mälaren till kajen midt för hisshuset, hvilket på aftnarna strålar i »magisk belysning» och under hvars också starkt upplysta arkader vi träda in i ett dylikt litet rum som i Katarinahissen. Sedan går det på samma sätt i höjden, men inuti huset, så ut på gångbron med Mälarstrand under sig, öfver Tavastgatan och Brännkyrkagatan ned till Hornsgatan. Det har ej behöfts många minuter för att flytta oss från Mälaretorget till Adolf Fredriks torg, men för den flyttningen ha vi begagnat ångkraft till vatten och land, farit vågrätt och lodrätt, haft till lyse både gas och elektricitet, njutit af nya Stockholms fördelar.
***
»Jag skall också gräfva gångar genom bärgen», sade kapten Lindmark, framlade sitt förslag att bereda väg under Brunkebärgsåsen och bildade bolag för ändamålet. Sommaren 1884 börjades åsens genomsprängning så väl vid östra ändan, vid foten af David Bagares backe, som vid den västra nedanför trapporna från Barnhusträdgårdsgatan till Malmskilnadsgatan. Arbetet fortgick dag och natt, men vid västra ändan stötte man snart på svårigheter som kunnat afskräcka de fleste, icke Knut Lindmark. Jordlagret var rullsten och lera, hvarför de dittills brukade arbetsmetoder ej kunde användas. Och så började husen vackla där uppe vid Malmskilnadsgatan och västra ändan af David Bagares gata. Det såg betänkligt ut med hela företaget, tyckte de som äro okunniga om hvad en ingeniör i våra dagar förmår. Kapten Lindmark var säker på sin sak.
Husen där uppe stöttades, men i ett utflyttade invånarne. För att få jordmassan där nere i fast form och tjänlig att genomgräfvas, försattes den i frysande tillstånd, hvilket skedde med en ångmaskin