Sida 162
tobaksfabrik, boktryckeri o. s. v., men ständigt bibehållit sitt prydliga utseende och sin vackra, trädplanterade gård. I det huset fortsätter kapten Ankarcrona sin gymnastiska verksamhet, under det löjtnant Åman med biträde af med. d:r Astley Levin, som både inom och utom Sverige studerat medicinsk gymnastik, samt flera andra medhjälpare, så väl manlige som kvinliga, i sin nya lägenhet behandlar ett stort antal patienter, af hvilka de flesta, här som annorstädes, tillhöra mankönet. På denna gymnastik har ock lemnats kostnadsfri behandling åt ett tiotal medellösa personer.
***
Nya Stockholm är rikt pä gymnastiker och gymnaster. Det skulle varda alt för vidlyftigt och taga upp ett för stort utrymme, om vi försökte nämna dem alla. Vi erinra endast, att utom de nu nämda offentliga och enskilda instituten finnas här ock åtskilliga enskilda. Vi ha t. ex. Brandts, Cederschiölds, m. fl. Sjukgymnastik har redan länge meddelats af enskilda gymnaster med manuel behandling, och under senare år har dess utom massage särskildt gifvits af män och kvinnor, unga och gamla, bildade och obildade, skickliga och oskickliga. Handteringen var länge fri och okontrollerad, och detta gjorde icke als något intrång i yrket, tvärt om, ty stockholmarne skilja sig i det afseendet icke mycket från landtbefolkningen i Sverige: de ha mycken smak för kvacksalverier. I medicin och kirurgi alldeles okunniga samt från hvarje anatomisk kännedom fullständigt fritagna gamla fruntimmer, för att nämna endast nu aflidna, en jungfru Åhrberg, en mamsell Danell och andra, njuta bland en stor del stockholmare mycket större aktning än våra förnämste läkare, hvilka fullständigt visat sig vara både lärde vetenskapsmän och skicklige praktici.
»Ja si, doktorerne förstå sig inte på't», heter det. Men det göra naturligtvis »doktorinnorna», de alldeles oexaminerade och äfven alldeles ostuderade, hvilka lyckats någon gång hjälpa en patient, som kanske icke behöft annan hjälp än naturens, men flere gånger kommit stor skada å stad. De senare fallen äro må hända ej alltid bekanta, men äfven då de bekantgöras, tror man ej på uppgiften.
Detta är ett egendomligt drag hos vårt svenska folk på landet och i städerna, och själfve Boltzius hade nog funnit godt fält för sin verksamhet äfven i Stockholm, om han här tillåtits praktisera »hälbrägdagörelsen genom tron». Den bekante »gryndoktorn» på Söder är ett lysande bevis på den tillit som skänkes den ostuderade tilltagsenheten. Sak samma har förhållandet varit med åtskilliga massörer och sjukgymnaster af båda könen. De tillätos en tid husera