Sida 495
XXV. I muséer och bland konstnärer
Kongl. akademien för de fria konsterna står det på en tämligen stor byggnad med flyglar och anspråk på monumental karaktär, hvilken ligger vid Fredsgatans västra ände och bildar hörn åt Rödbodtorget. Det enda som angifver byggnadens ändamål äro fyra på hufvudsidan anbragta figurer af Qvarnström, föreställande målare-, bildhuggare-, byggnads- och gravyrkonsterna samt åtskilliga porträttmedaljonger af bekanta konstnärer. Men inom den byggnadens murar ha under de senaste hundrafemtio åren nästan alla svenska idkare af bildande konst fått sin utbildning.
Denna stiftelse är den äldsta af alla svenska akademier och hade såsom inledande orsak en ritskola, uppsatt af de till slottsbyggnaden inkallade utländske konstnärerne, men inrättades under namn af målare- och bildhuggareakademien af C. G. Tessin den 10 mars 1735, ehuru uti inledningen till akademiens först 1773 tillkomna statuter uppgifves, att konung Fredrik den förste var grundläggaren redan 1734. Akademiens nu varande namn är från 1810 och hennes senaste »förnyade och af kungl. maj:t faststälda» stadgar äro af den 13 maj 1887, men undervisning har där meddelats ända från 1735, fastän i början endast som i en vanlig ritskola.
Lokalen var först i öfversta våningen i kungl. slottet, hvarifrån modellskolan 1751 flyttades till nedersta våningen och 1770 till nordöstra flygelns bottenvåning, där museum sedan inhystes. År 1773 måste akademien skaffa sig lägenhet i Rosenadlerska huset, nu Stockholms stads brandförsäkringskontor, vid Mynttorget. Då tyckte »öfverdirektören vid kronans och alla styckgjuterier i riket» Gerhard Meijer icke kunna på bättre sätt använda »sitt egande aflinge stenhus på Norremalm, vid sjön Mälaren och det s. k. Röda bodtorget» än att öfverlåta det till akademien, hvilket ock skedde genom gåfvobref af den 18 maj 1775, och i det huset bor akademien ännu.
Enligt hvad man ännu i latinsk inskrift kan läsa på stora förstugans vägg, bygdes huset af Axel Sparre 1671 och 1672 efter ritning af Nicodemus Tessin, »architectus regius et civitatis consiliarius». Denne Axel Carlsson Sparre, den sjunde i ordningen af Stockholms öfverståthållare, lemnade efter sig tretton barn, hvilka sålde huset på auktion, då det inropades af grefve Nils Bielke, hvarefter det genom köp öfvergick på andra händer, men återkom i Bielkeska familjens ego och brann i den stora eldsvådan 1751, hvarpå tomten såldes till presidenten Erland Broman, hvilken i sin ordning sålde den till Gerhard Meijer som bygde upp huset och efter ett par årtionden skänkte det till målareakademien, men med vilkor att i sin lifstid uppbära hyrorna samt att om akademien framdeles skulle af någon händelse upphöra att begagna det samma eller om det användes till något annat allmänt eller enskildt behof, skulle akademiens rätt dertill upphöra. Det skulle i så fall komma att tillhöra Meijers äkta manliga afkomlingar eller, om sådana ej funnes, tillfalla frimurarebarnhuset.
På 1850-talet tillbyggdes öfversta våningen i hufvudbyggnaden och flyglarna ökades äfven med en högre våning. Öfningssalarne kunde dock icke erhålla det utrymme som fordrades, och omkring tjugu år efter tillbyggandet hyrdes rum för målareafdelningen i det hus vid Kungsträdgården och Västra Trädgårdsgatan som vanligen kallas »Konstföreningen», men tillhör »atelierbyggnadsaktiebolaget». Huset vid Rödbodtorget är nu gammalt, obekvämt och otillräckligt för akademiens behof, hvarför länge varit fråga om dess ombyggande.
Källa: Project Runeberg ·
