Nya Stockholm

roddförening. Deltagandet var i hög spänning bland åskådarne. Stockholms roddförenings båt kom allra sist. Göteborgarne vunno priset och hunno målet på 12 min. 38 sek. Ordningen därefter utgjordes af Mälaren, Norrköping och Stockholm, den sist nämda på 12,56. Och likväl hade göteborgarne anländt till Stockholm först på morgonen af täflingsdagen efter en under hvilka omständigheter som hälst dock aldrig upplifvande nattresa. På täflingsdagens afton reste de tillbaka till Göteborg för att påföljande morgon, återtaga sina arbeten i vanlig tid.

Största intresset fästes vid femte täflingen, internationel kapprodd i fyraårade kravelbygda utriggare. Nu skulle det äldre Wirströmska båtlaget fram på täflingsbanan. Genom stettinerklubbens försummelse att anmäla sig i tid, hade stockholmsroddarne haft blott tre veckors tränande, alldeles för litet, då det gäller en tvåmils bana, förklarade idrottsmännen. Man sökte dock lugna sig i medvetande om Wirströmarnes oöfverträffliga stil och samrodd.

Längs hela linien af åskådarefartyg såg man med kikare eller blotta ögonen huru den Wirströmska båten genast efter starten tog ledningen och huru den fördes med en samrodd och en kraft som var en sann fröjd att skåda ... Se där, Wirströmarne äro ett par båtlängder framför stettinarne! Mälareklubbens båt kommer sist, men äfven den håller godt ut, fastän manskapet är ungt och oerfaret, om också hurtigt och tilltagset. Det tyska båtlaget består af kraftige och erfarne roddare och lär vara ett af Tysklands bästa. Det hjälper icke. Wirströmarne äro främst.

Nu nalkas båtarne första milsmärket. Nu växa svenskarnes förhoppningar för hvarje årtag, men ... hvad är det? Wirströmska båten minskar farten ... Nu håller den stilla. Tyskarne rusa förbi den. Mälareroddklubbens båt lika så. Stor och smärtsam öfverraskning bland åskådarne. Vi kunna icke fatta orsaken. Nu har stettinerbåten täflingen i sin hand. Mälarebåten är för långt efter. Vi ha intet intresse mera, tycka vi, att se utgången, men det är naturligtvis tyskarne som vinna seger. De hade rott banan på 12 min. 8 sek., hvilket dock var längre tid än den som användts af de utaf danskarne slagne svenskarne i första täflingen. Mälarebåten kom 37 sekunder senare än tyskarne.

Småningom spred sig ryktet öfver sundet, fortplantades från ångare till ångare och bland alla åskådarebåtarne samt upprepades längs stränderna, att »trean» i Wirströmarnes båt hade öfverfallits af ett plötsligt illamående. Detta afgjorde stridens utgång.

Stockholmarne voro så smärtsamt öfverraskade af det missöde som träffat Roddföreningens båtlag, att de icke kunde hurra för dem som sannolikt endast därigenom vunnit seger. Man ville knapt tro på, att