Sida 726
XXXIV. Bland idrottmän
nödgats tillryggalägga halfannan mil till fots, men likväl uppnått Norrköping kl. half tolf på natten — således 19 ¾ mil på 15 timmar och det under alldeles icke gynsamma omständigheter!
Stockholms velocipedförening anordnar gemensamma utfärder, ett helt dussin eller mera hvarje sommar, än till Ulriksdal, än till Drottningholm eller andra platser i hufvudstadens omgifningar, till och med ända till Eskilstuna och Torshälla. Därjämte göras offentliga uppvisningar och velocipedfester. En sådan egde rum våren 1888 i gymnastiksalen på Skeppsholmen, då ej färre än nio hundra personer fylde åskådareplatserna och föreningens medlemmar utförde förvånande konstridter.
Våren 1889 hade samma förening en tre-dagars uppvisning i cirkus vid Karlavägen, då man fick se turridning på höga tvåhjulingar, utförd af tolf man, samt konstridt ej blott på två-, utan äfven enhjulingar, tornering af två i rustning utstyrda velocipedister på höga maskiner, militäriska öfningar, m. m. Det hela var en intressant uppvisning och äfven en smakfull, med präktiga drägter, förträffligt uppburna af smidige och kraftfulle velocipedister.
Offentliga täflingar i det fria ha för öfrigt burit vittne om hjulidrottens utveckling. Samtliga täflingsridterna ha utförts på landsväg, enär vi ännu icke ega någon särskild velocipedbana, ett förhållande som är synnerligen ofördelaktigt i stockholmstraktens kuperade terräng. År 1889 företog Stockholms bicycleklubb en velocipedkappridt i Söderteljetrakten, bevistad af mycket folk. Banan var i första afdelningen 10,000 meter, och klubbens första pris tilldelades där den velocipedist som tillryggalade afståndet på 24 min. 25 sek. Andra afdelningen, afsedd för årets ryttare, hade en bana på 5,000 meter, hvilken af förste pristagaren reds på 12,23. Tredje afdelningens bana hade samma längd och var afsedd för äldre ryttare. Förste pristagaren red den på 10,20. Det andra prisets man kom blott en sekund efter.
Ett par veckor senare hade Stockholms velocipedförening en kappridt på landsvägen bortom Drottningholm åt Tappström till. Banan utgjorde en svensk mil, med afsittning och vändning vid halfmilen. Vägen hade flere backar och skarpa krökningar samt långa sandtäckta sträckor, hvilket alt inverkade ofördelaktigt. På höga tvåhjulingar togs första priset på 25,464/5 och på säkerhets-tvåhjulingar på 28,104/5.
Sådana kappridter på velociped torde en gång varda mycket talrikare — så vida idrotten går fram åt lika mycket som under senare år, men sådant är aldrig säkert i Stockholm, där moderna ofta
Källa: Project Runeberg ·
