Sida 123
Striden mot den franska rättskipningen under upplysningsseklet. Af John af Klercker. Med 8 bilder
STRIDEN MOT DET FRANSKA RÄTTSKIPNINGEN UNDER UPPLYSNINGSSEKLET. I I I
Så var emellertid icke fallet, utan rättegången, som först fördes vid Rouen-parlamentet och sedan förvisades till parlamentet i Dijon, slutade med ett utslag af sistnämda domstol, som 1783 bekräftade den ursprungliga dödsdomen. Det oaktadt, och ehuru sonens vidare rehabilitationsförsök snart dränktes i revolutionens stormhvirfvel, hafva Voltaires bemödanden dock haft till följd, att den tappre generalens ära fullständigt återställts inför eftervärldens domstol.
Efter Voltaires död, hvilken inträffade kort efter den glänsande epilog på ett verksamt och ärofullt lif, som hans ankomst till Paris med dess entusiastiska ovationer utgjorde, hade nya generationer med ny rättsuppfattning tagit väldet i Frankrike. Fyra år före sin död hade han sett Louis XV efterträdas af Louis XVI, och Turgot som minister. Kanslern hade fallit, de gamla parlamenten hade återinsatts i sina rättigheter och delvis besatts med nya män. Landen regimes stjärna var i hastigt sjunkande, anloppen på religionen hade kommit ur modet, emedan de ej längre behöfdes, och krafven på reformer i lagstiftning och rättskipning blefvo samtidigt allt högljuddare. Medan Linguets och Mirabeaus skrifter öppnade ögonen för Bastiljens godtyckligheter, lyckas nu parlamentsadvokaten Du-paty i sista stund rädda trenne oskyldiga från stegel och hjul.
Charles Mercier Dupaty, yngre broder till stamfadern för militärfamiljen Dupaty de Clam, var först generaladvokat och sedan president vid parlamentet i Bordeaux. Han hade tidigt gjort bekantskap med Beccarias verk, som han öfversatte, och han erhöll 1784 offentligt uppdrag att sammanställa de vid olika parlament gällande rättsprinciperna.
Ord och bild, årg.
GENERAL LALLY.
Härunder råkade han i strid med parla-mentarierna, och öppen fejd utbröt, då han genom sin svåger erhöll kännedom om akterna i ett mål mot tre personer från Chaumont, som af Paris-parlamentet 1785 för inbrott dömdes till stegling. Han insåg genast, att de anklagade voro oskyldiga, och sedan han lyckats få uppskof med afrättningen, utgaf han 1786 sin berömda »Mémoire justificatif pour trois hommes condamnés å la roue». Trots motpartiets hårdnackade motstånd lyckades Dupaty till slut också med hjälp af den upprörda allmänna opinionen åstadkomma först kassation af domen genom konseljbeslut af 1787, och genom förnyad dom af Bailliage-rätten i Chaumont till sist de anklagades fullständiga frikännande. Hufvudangreppet riktades här mot parlamentens vana att icke uppgifva motiv för sina domar utan använda den
8
Källa: Project Runeberg ·
