Sida 506
XXV. I muséer och bland konstnärer
Hvad som där föregår, yppas naturligtvis icke af en juryman. Så mycket kan han dock säga, att skattmästaren, som räknat igenom priset på de upptagna arbetena och funnit, att detta går till åtskilliga tusen kronor mer än hvad föreningen kan för den gången använda, höjer en varnande röst och erinrar, att de 4,000 icke må öfverskridas.
Man skulle så gärna vilja köpa det och det konstverket. Men huru komma åt det, då man har så litet pengar? Det har nog varit uppköp, då föreningen kunnat använda ända till 7,000 kr., men det hör till undantagen. Nu måste man inskränka sig och söka att få tag i det bästa för så billigt pris som möjligt. Den slutna omröstningen börjar och försiggår med hvita och svarta kulors nedläggande i omröstningsurnan, läs: med hvita och bruna bönor som stoppas in i ett konstföreningsbohag som har starkt tycke af en kaffekvarn. Till slut har föreningen på det sättet köpt kanske bara ett dussin arbeten af de hembjudna två hundra. Man känner sig icke väl till mods, men nämden har gjort sin pligt.
Ute i tamburen hos vaktmästaren står kanske en ung konstnär som satt hela sitt hopp på detta inköp. Med ängslan i blick och oro i röst söker han göra sig underrättad, om hans tafla är köpt. Det är hon naturligtvis icke, ty då skulle nämden ha haft mycket pengar till sitt förfogande. Den unge konstnären ser förtviflad ut, men så får konstnärsstoltheten makt med honom. Han går ut i staden och förbannar inköpsnämden. Han är tillbakasatt, förolämpad och vill hämnas.
Det får man till tack för att man svettats under sex timmar med ett inköp och sökt samvetsgrant fullgöra sin skyldighet.
Så kommer utlottningsdagen, den dagen som så många föreningsmedlemmar längtat efter. Styrelsen, konservatorn, sekreteraren, vaktmästaren och hela hans familj ha haft ett förskräckligt arbete under de föregående dagarne med att göra i ordning lottsedlarne, att smörja lyckohjulet, repetera svängningarna, o. s. v. Redan tidigt på den bestämda dagen sitta ett par af styrelsen och konservatorn vid ett stort bord i stora salen och börja den högtidliga handlingen. Allmänheten företrädes tills vidare af en konstälskare, som varit närvarande vid hvarenda dragning i föreningen från och med 1850 och som följer akten med den mest spända uppmärksamhet och gör sina noggranna anteckningar. Så börja tidningsreferenterna infinna sig.
Lyckans hjul svänges omkring. Det är juldans för svenska konsten. Hvarje ledamot som betalar 15 kr. har erhållit tre nummer; årsafgift af 10 kr. berättigar till två nummer, men därjemte har ledamot rätt att inbetala flera årsafgifter samt att lösa enkla lotter à 5 kr.
Källa: Project Runeberg ·
