Nya Stockholm

sekreteraren och biträdande sekreteraren, uppbördsman och skattmästare. På ena långväggen har F. L. T. sin plats, och midt emot sitter kaplanen som håller tacksägelse till gud för hans visade vård och beskydd sedan senaste logemötet och nedkallar välsignelsen öfver det stundande arbetet.

Marskalkarne gå omkring och öfvertyga sig, att alla känna lösen. Vice templar inspekterar vakterna. Protokoll justeras, hvarefter den eller de inträdessökande underkastas omröstning med voteringskulor. Har omröstningen utfallit till hans fördel, införes kandidaten af marskalkarne och hälsas af ordföranden, hvarunder hela logen är stående, sjungande en välkomstsång. Därpå fortsättes ceremonien med råd, föreskrifter och varningar, omväxlande med sång.

Goodtemplarlöftet innebär förbindelse, att ej tillverka, köpa, sälja eller som njutningsmedel bjuda spritdrycker, rusgifvande maltdrycker, vin eller cider samt att lyda ordens lagar. Nykterhetslöftet gäller för hela lifvet, lydnadslöftet så länge man är medlem af en loge.

Receptionen afslutas därmed, att den intagne erhåller kännedom om det »oskrifna arbetet» d. v. s. handtecken, logetecken, ord och lösen. Den sist nämda ombytes kvartalsvis. Såsom symbol af enighet bildas brödrakedja, hvarefter en längre eller kortare paus ger tillfälle till lyckönskningar, samtal, kaffedrickning o. s. v.

Derpå föredragas åtskilliga frågor till afgörande. Alla medlemmar kunna därtill bidraga, ty alla ha samma rätt och lika röst, de må vara män eller kvinnor. Inga religiösa och politiska frågor få förekomma.

Sedan sålunda den mera allvarliga delen af sammankomsten är afslutad, visar det sig i synnerhet huru mycken intelligens logen eger. Är den i detta afseende väl lottad, får man höra sång och annan musik, korta föredrag eller någon uppläsning eller ock dryftas några vigtiga ämnen. I den mån öfverläggningarna ha en vänlig prägel och logens förehafvanden i allmänhet stämplas af en glädtig stämning, arbetar logen väl och håller kvar sina medlemmar; men går en dyster och obroderlig anda genom arbetet, så tröttnar den ena medlemmen efter den andra, och den med förbättring sträfvande drinkaren lemnar logen, bryter löftet och varder kanske värre än förut. På ett gladt logearbete bero således ordens framgångar, och ett sådant arbete beror i sin ordning på medlemmarnes intelligens och bildning.

Det har klagats öfver, att en del goodtemplare ha alt för roligt på sina fester, att där förekommer för mycket skratt och för litet allvar. Men det torde böra ihågkommas, invända förståndiga goodtemplare, att de glada utgöras af unga arbetare som icke ha råd