Nya Stockholm

förnämsta. Det räknar omkring hundra medlemmar samt har ett trettiotal båtar. Ordinarie pris- och kappsegling eger årligen rum å Björkfjärden, men sällskapet har dess utom en månadssegling tredje söndagen i hvarje månad under sommaren. Svearne ha alltid utmärkt sig för en hög grad af kåranda och sammanhållning. Deras båtbyggnadsfond, som bildas af två tredjedelar af influtna årsafgifter, sätter dem i stånd att hvart annat år bygga en båt, hvilken säljes inom sällskapet. Under vintern hålla de klubbsammankomst en gång i månaden och ega ett bibliotek af böcker och tidskrifter rörande sjömanskap, segling o. s. v.

Styrelsen utgjordes 1889 af H. von Rijswijk, E. Bergstedt, K. Tull, F. Tidblad, A. Envall och A. Svensson.

På saltsjösidan räknas äfven Lidingö segelsällskap, stiftadt 1865, till stockholmsidrotten och har sin årliga pristäflan vanligtvis på Trälhafvet, då femton eller tjugu båtar deltaga. Sällskapet har ett hundratal medlemmar samt omkring femtio båtar, till större delen kuttrar, men också yawls, loggertar o. s. v. Genom den af detta sällskap bekostade »vandringspokalen» har gifvits en ny tillökning i vår segelidrott. Vid första täflingen, 1889, om denna pokal mellan Lidingö, Vaxholms och Svearnes segelsällskap, segrade Arla, Lidingörepresentanten.

Sällskapets styrelse utgöres af H. Feychting, E. Lindgren och K. Tull.

Dufnäs segelsällskap var också ett idrottsförbund under 1880-talet. Det räknade sin tillvaro från 1883 och brukade vanligtvis kappsegla på Baggensfjärden samt hade ända till trettio båtar i fart af mångfaldiga typer. Sällskapet upplöstes dock 1887.

För öfrigt finnas små segelsällskap litet hvarstädes på stockholmarnes sommarkolonier på holmar och skär, men till någon högre grad af idrott kunna dessa sannolikt icke hänföras.

Efter kungl. segelsällskapets återkomst från en kappsegling, är det kanske fest på Hasselbacken eller Grand Hôtel. Efter öfriga sällskaps pristäflingar händer det, att samtlige deltagarne samlas i någon vacker skogsbacke, där prisutdelningen sker och där man har stora bord med fylda bålar, vid hvilka skålar föreslås i vältaliga ordalag och tömmas under smattrande fanfarer och dånande hurrarop. Det händer också, att musiken spelar upp till dans och att det icke är brist på fruntimmer, utan att herrar och damer svänga lustigt om i valsen och polkan ända till dess seglarne skola bogseras till baka till Stockholm af chefsfartyget, en ångare, och som täflingarna vanligtvis hållas på sensommaren, då ej häller stockholmstrakten har så