Sida 711
XXXIV. Bland idrottmän
ljusa nätter, så kan man under hela hemfärden få glädja sig åt fyrverkeri och grann eklärering. Sådant hör också till den fosterländska idrotten. Då och då kommer till och med en glad bal med i festen, icke alltid i fria luften, utan ofta i en »väl eklärerad» danssalong. Stockholmaren försummar aldrig att förena det nöjsamma med det nyttiga.
Obestridligt är, att intresset för segling tillväxt mycket i Stockholm under 1880-talet och fortplantat sig öfver alt i omgifningarna. Med detta intresse har seglingsskickligheten ökats, och de vanliga »söndagsseglarne», hvilkas oförvägenhet öfverträffats endast af deras okunnighet i att sköta en båt, ha börjat lära sig inse, att nöjet ingalunda lider något intrång af färdighet i seglingskonsten. Båtbyggnadskonsten har uppmuntrats äfven af de mindre segelsällskapen. Så inbjöd sällskapet Svearne 1889 herrar båtkonstruktörer att inkomma med förslagsritning till en mindre segelbåt, och redan förut har Lidingö segelsällskap sökt uppmuntra med byggnadspremier.
***
Om segling såsom ordnad idrott icke är så alldeles ung i Stockholm, har rodd däremot rätt unga anor, och likväl stod den idrotten ganska högt redan i midten af årtiondet.
Ett och annat försök att idka rodd såsom kroppsöfning har nog gjorts för längre tid till baka, men försöken förde då icke till något verksamt slutmål. I början af 1870-talet fans i Stockholm ett litet sällskap, bestående af unge officerare, som lånade sig ett par tungrodda slupar från flottans station och knogade vid årorna på sina lediga stunder, men de voro alldeles oerfarna i rodd, och ingen handledning fingo de häller, hvarför de tröttnade, och sällskapet upplöstes utan att ha uträttat något annat än att alldeles ändamålslöst tröttat ut sina medlemmar. Ett par år senare fingo några andra unge stockholmare låna en annan båt från kongl. flottan, en lättrodd lustbåt som konung Oscar I fått af drottning Victoria, och i den gick rodden bättre, synnerligen som roddarne också erhöllo handledning i konsten. Så tilltog hågen alt mera för detta slags idrott. Våren 1880 sammankommo aderton unge män, till större delen medlemmar af Stockholms gymnastikförening, och bildade Stockholms roddförening. En utriggad kapproddbåt bygdes i Sverige och en annan köptes från England. Båthus uppfördes på Ladugårdsgärdets strand vid Djurgårdsbrunnsviken, nya engelska båtar anskaffades och föreningen fick många medlemmar.
Våren 1883 uppstod ännu en förening, Mälareroddklubben, och roddidrotten började ingå som en vigtig del i stockholmslifvet. Från den tiden har man hvarje eftermiddag under sommaren sett lätta och snabba kapproddbåtar, förda af kraftiga och smidiga unge män i särskild roddrägt, ila fram öfver Djurgårdsbrunnsvikens klara yta och på Mälarens lifligare vatten, och hela sommarsöndagarne äro de i ännu större antal i rörelse, då ofta styrande kurs till större farvatten.
Källa: Project Runeberg ·
