Sida 446
Den moderna kampen mot lungtuberkulosen, dess resultat och dess förhoppningar. Af Seved Ribbing. Med 6 bilder
4i 6 seved ribbing.
antydningarne kunna ock lära oss en annan sak, nämligen att lungtuberkulosen är en gammal sjukdom, icke en följd af det moderna lifvet med dess storstads-väsen, proletariat och industri.
Vi förbigå således de många sekellånga sträfvandena, erkännande, huru begåfvade och trägne forskare hvar i sin mån drogo sitt strå till stacken af vetande, erinrande oss, att mer än en af vetenskapens heroer — exempelvis Laënnec, auskultationens uppfinnare — i unga år rycktes bort just af den härjande sjukdom, de sökt utforska och bekämpa. Vi kunna endast skänka en flyktig blick åt de mest högresta milstenarne å vetenskapens väg, och anteckna oss så till minnes, att det var den 4 december 1865 som Villemin till Académie de méde-cine i Paris öfverlämnade sitt första arbete om tuberkulosens natur och orsaker och om dess inympning från människor på kaniner.
Genom Villemins af andra forskare eftergjorda och bekräftade experiment blef det fastslaget, att tuberkulosen var en smittosam sjukdom. Men hvad som var det smittande ämnet visste man ej förrän den 24 mars 1882, då Robert Koch inför fysiologiska sällskapet i Berlin uppvisade, att smittämnet var en bacill, hvilken han konstant funnit i alla slags patologiska produkter af tuberkelsjukdom hos människor och djur, att denna bacill utanför kroppen kunde renodlas i stora mängder, och att produkterna af dylika odlingar visade fullt samma virulens som de patologiska väfnaderna i männi-sko- och djurkroppar. Redan i detta sitt första meddelande om sin upptäckt framhåller Koch, att man förut hade ansett tuberkulosen som ett uttryck af det sociala eländet och genom dettas hämmande hoppats på en minskning i sjukdomens härjningar. Några direkt mot tuberkulosen riktade hygieniska åtgärder
kände man dittills ej. I framtiden skulle man i kampen mot den förödande sjukdomen icke hafva att vända sig mot ett obekant väsen, utan mot en af materia bestående parasit, hvars lifsvillkor vore till största delen kända och än vidare kunde utforskas. Kochs rön hafva under de sedan dess gångna åren, genom otaliga experiment, verkställda inom jordens alla kulturländer, blifvit i fullaste mått bekräftade, så att man kan räkna läran om tuberkelsjukdomens uppkomst genom tuberkelbacillen till de obestridligaste satserna inom den medicinska vetenskapen.
Men under det att den teoretiska grenen af medicinen sträfvade efter klarhet i uppfattningen, hade den praktiska systergrenen icke varit overksam. Trots det att från teoriernas sida de dystraste utsikter ställdes för de sjuka, arbetade man, särdeles inom de engelske läkarnes krets, med sjukdomens behandling. Något specifikt medikament hade man visserligen ej funnit, men man vågade försöka, om ej rikligt med ljus och luft, god näring, rationel hälsovård i allmänhet under frihet från bekymmer och behaglig omgifning skulle kunna uträtta något; och se, så visade sig vara fallet. Den engelske lungsotspatienten blef, om han hade råd därtill, en flyttfågel; han begaf sig till kusten eller på långa sjöresor, han uppsökte varma klimat, dem han trodde vara nyttiga för sitt hälsotillstånd: Madeira, Teneriffa, Egypten m. fl. varmare orter blefvo engelska lungsotskolonier. Den kontinentala medicinen upptog småningom dessa idéer, och flera kustorter inom Frankrike och Italien, belägna vid Medelhafvets strand, vunno anseende såsom ytterst lämpliga vin-teruppehållsplatser för de lungsjuka. Det lider ej tvifvel, att många, ganska många sådana patienter under nämnda förhållanden blefvo botade. Men det var
Källa: Project Runeberg ·
