Sida 582
Molière och läkarne. Af Nils Erdmann. Med 8 bilder
536
nils erdmann.
ojämn, och hade patienten Feber, skulle doktorn rätta sig efter ett schema, där symptomen redan voro angifna. Om patienten understod sig att försämras eller förbättras på annat sätt, än schemat föreskref, gjorde läkaren ingen ändring i sin metod. Formerna skulle städse iakttagas, äfven om patienten dog. »Il vaut
orviet anförsäljare.
mieux mourir selon les règles que de ré-chapper contre les règles», förklarar Moliéres Monsieur Bahis.
Den konsultation, Moliére tecknat i »Kärleken läkare», är trots karikatyren sann. När man läser den; när man hör de olika åsikter, som korsa hvarandra; när en säger: »om ni ej på ögonblicket åderlåter er dotter, dör hon», medan äm-betsbrodern förklarar: »om ni åderlåter
henne, lefver hon ej en kvart», — då erinrar man sig, hvad Guy Patin, en ryktbar läkare och motståndare till fakultetens empiriska metod, skrifver om konsultationen viel Mazarins dödsbädd. De fyra hofmedici kunde omöjligt komma öfverens om hvar det onda satt. För den ene var mjälten angripen, för den andre lefvern. Den tredje ansåg, att det fanns vatten i lungorna, och den fjärde, att en tarmböld spruckit. Ingen ville gifva med sig, och kardinalen afled.
Sådana diagnoser ställde man. Vi le åt Moliéres doktorer i »Herr de Pourceaug-nac», när dessa beskrifva de olika arter af melankoli, som förekomma, och deras botemedel. Det är en alltigenom burlesk seen, och dock har den motstycken i verkligheten. Ludvig XIV:s medici förde en journal, hvari de dag för dag gjorde sina iakttagelser öfver konungens hälsa. Valot skrifver: »Hans majestät plågades af vapörer, som härledde sig från mjälten och ett melankoliskt lynne. De glida ned genom arte-rerna till hjärtat och lungan, där de framkalla sprittningar, oro, oordningar och astma i betydande grad, hvarefter de stiga mot hjärnan, bringa synnervernas kroppar i uppror, förorsaka svindel och yrsel, angripa nervsystemet och försvaga benen — —». Moliéres doktor säger: »Hypokondrien härleder sig från rubbningar i någon del af under-magen och den nedre regionen, särskildt i mjälten, hvars hetta och inflammation tillföra den sjukes hjärna många tjocka och smutsiga sotpartiklar, hvilkas svarta och elaka
Källa: Project Runeberg ·
