Sida 464
Några ord om min resa genom Asien. Af Sven Hedin. Med 10 bilder, hvaraf 8 efter teckningar och fotografier af författaren
432
sven hedin.
tersburg blifvit underrättad om min ankomst, och ett par rum stodo sedan en månad färdiga till min disposition. Det var alltså här i en salong, som prunkade i den mest raffinerade västerländska lyx, med dyrbara mattor på golfvet, kinesiska sidenbroderier på väggarne, antika vaser i nischer och på piedestaler och, bäst af allt, en bädd, där jag icke ens drömde om de kinesiska dengs (gästgifvargår-darne) — som jag nu fick njuta af mitt inkognito. På bordet i mitt rum reste sig ett berg af bref och tidningar hemifrån, af hvilka de äldsta voro tretton månader gamla och som nu med oförlikneligt välbehag slukades, medan den engelsktalande kinesiske skräddaren gjorde i ordning mina nya kläder. Men sedan måste jag göra visiter hos ministrarna och blef öfver allt mottagen med utsökt gästfrihet. Englands representant, Mac Donald, den franske ministern Gerard, den tyske, baron Heyking, och den holländske, Knobel, min vän från Teheran, alla täflade att visa mig vänlighet och lyckönska mig till den fullbordade färden. Här gladdes jag också af ett välkomsttelegram från konung OSCAR, hvars stora frikostighet och kungliga beskydd jag framför allt hade att tacka för att jag varit i tillfälle att genomvandra Asien, p \ Men tre år bland
vilda och halfvilda
asiatiska stammar gå icke spårlöst förbi för en europé. Jag tröttnade snart på de eviga festerna, kände mig tafatt i närvaro af charmanta, urringade och bararmade damer och tänkte med vemod på den frid och den frihet, som rådt i mitt eget tält på Tibets platåer eller i Gobis öknar. Efter tolf dagars uppehåll och sedan herr Pavloff tagit hand om mitt bagage, som kostnadsfritt skulle hemsändas genom Sibirien, tog jag farväl af mina nya vänner och styrde kosan hemåt. Tre vägar till Europa stodo i mitt val. Den genaste leder österut öfver Vancouver och Newyork, den bekvämaste med paketbåt öfver Indien och Suez, den längsta och minst angenäma är landvägen genom Mongoliet och Sibirien. Jag valde dock den sistnämnda, som alltså ännu en gång, dock under helt andra förhållanden, förde mig tvärs genom Asien. I en kinesisk kärra åkte jag, dragen af mongoliska ryttare, med hvinande hastighet genom Gobis ändlösa öde slätter, öknar och stepper till Kiachta. sedan med ryska tarantasser, slädar och teegor till Kansk, hvarifrån den sibiriska järnvägen på tolf dagar förde mig till Petersburg, och den 10 maj var jag åter i Stockholm efter att i tre år och sju månader hafva irrat omkring i det stora Asien.
Källa: Project Runeberg ·
