Sida 159
Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder
OM STADSPLANER.
I47
Denna frihet i kompositionen, som man ännu återfinner hos romarne, har efter allt att döma varit i ännu högre grad utmärkande för grekerna. Ett annat karaktersdrag hos de senare, som utöfvat ett bestämmande inflytande på deras stadsbyggnader, nämligen den hos dem rådande enkelheten i det privata, parad med prakt i det ofientliga, hade ej heller gått alldeles förloradt för romarne i Pompeji. Så gjorde man där (som i Grekland) ej
mycken affär af privathusens fasader (helt naturligt äfven till följd af det antika boningshusets inåtvända karakter), och genomsnittsgatorna kommo alltså att te sig skäligen enkla. Så mycket mer vinnlade man sig om anordnandet och prydandet af hufvudgatorna och de öppna platserna. Forum (den grekiska agoran) spelade som bekant en mycket viktig roll i de antika städerna. Kring detta grupperade man också offentliga byggnader, och där uppställde man i mängd statyer och konst-
föremål. Utom Forum var borgen (Akropolis, Capitolium), där denna fanns, en knutpunkt för offentliga, religiösa som profana, byggnader.
Från den antika staden till medeltidens är helt naturligt ett stort språng.
Den medeltida staden har i sin karakter, något af hvar och en af de tre faktorer, som bidragit till dess skapande, eller, med andra ord, af de tre stånden: borgerskapet, kyrkan och ridderskapet.
Hvarje särskild stad har väl för sin uppkomst hufvudsakligen att tacka någondera af dem (så kan man skilja mellan egentliga handelsstäder, stiftsstäder och feodalstäder), men de tre ha dock gemensamt bidragit till att skapa den allmänna, specifikt medeltida stadstypen — först och främst borgerskapet, ty utan det är ju ingen stad möjlig, vidare kyrkan, som tryckt sin prägel på allt hvad medeltiden skapat, samt slutligen ridderskapet såsom representerande forsvaret, hvilket öfver-
FORUM I ROM. REKONSTRUKTION AF E. BECCHETTI.
Källa: Project Runeberg ·
