Sida 271
Kristina och teatern i Rom. Af C. Bildt. Med 12 bilder
KRISTINA OCH TEATERN I ROiM. 285
Sveriges fred rikligare och ordentligare. Kardinal Azzolini var statssekreterare under Clemens IX:s korta pontifikat (1667 -—1669) och behöll äfven under efterträdaren (1670 —1676) ett stort inflytande, hvaraf fördelarna återföllo på hans vän Kristina. Båda påfvarne voro omgifna
af en ung och nöjeslysten släkt, hvars tycken de gärna befrämjade. Det var rätta tiden att roa sig i Rom, och den försummades icke.
Föreståndare för musik- och teatersakerna i Kristinas hof var alltsedan 1662 grefve Jacques d' Alibert, en liflig, tjänstak-tig, uppnäst fransman med alla tagen af en
äkta cabotin. Han hade dykt upp i Rom en vacker dag utan att man egentligen visste hvem han var eller hvaraf han lefde, men han hade pengar, spelade högt och roade folk. Den romerska societeten var och är fortfarande den älskvärdaste och lättast tillgängliga i världen. Den
är så medveten om sin egen oangripliga ställning, att den ej behöfver de skrankor börd, pengar, fördomar och gamla bruk på andra ställen rest. Har blott främlingen världsmannens skick och råd att följa med den eleganta strömmen, så är han välkommen. Någon gång slinker väl en äfventyrare med men skadan är ej stor.
EN ITALIENSK KOMEDIANT. SAMTIDA FRANSKT KOPPARSTICK.
Källa: Project Runeberg ·
