Sida 167
Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder
OM STADSPLANER.
I47
däst klen fröjd: hvart man vänder sig på detta centrum, mötes man af samma oändliga gatuperspektiv •— ingenstädes någon hvila för blicken. — Den antika traditionen om en sluten vy har vår tid totalt bortkastat.
Från den andra traditionen — grupperingen af de publika byggnaderna kring stadens öppna platser — ha vi också
icke tala om praktiska fördelar •— försmå vi alldeles. Det har blifvit oss en trosartikel, att hvarje publik byggnad skall ligga fri och isolerad på ett så stort fält som möjligt samt synlig från alla sidor. Till följd häraf få byggnaderna icke såsom förr läggas i pittoreska grupper eller såsom en sammanhängande ram kring de öppna platserna, utan man måste för
TORGET I BRAUNSCHWEIG.
under tidernas lopp betydligt emancipe-rat oss.
Sällan gör man nu för tiden ens ett försök att af de offentliga byggnaderna bilda något helt. Byggnadskomplexen, denna af medeltiden, renässansen och äfven barocken med förkärlek använda konstform, hvarigenom vunnos på en gång harmoniska och pittoreska effekter — för att
hvarje ny sådan skaffa en ny plats, där så byggnaden kommer att stå utan något organiskt sammanhang med sin omgifning. Det torde vara öfverflödigt att orda om de enorma praktiska svårigheter, som detta förfarande vållar oss; ur estetisk synpunkt medför det bl. a. den följden, att byggnaderna ofta, genom det isolerade läget och genom de stora af-
Källa: Project Runeberg ·
