Sida 95
Josef Sattler. Af Adolf Paul. Med 12 bilder
JOSEF SATTLER.
91
ur >ex libris».
tonförnimmelser är medfödd, behöfva ej lära sig, hvad som hos dem är natur. Tondöfhet och färgblindhet kunna ej botas. Och Satt-lers afsikt med sitt verk var ej heller att gifva något slags terapeutisk handbok mot någondera åkomman. Han hör nämligen ej till den kategorien af konstnärer, hvilka främst sätta sin ära i att vara ett slags världsförbättrande kliniker. Man tog honom naturligtvis för ett sådant monstrum här, på grund af föreliggande verk. Och så hade han oturen att bli grundligt missförstådd — just i det verk han publicerat i afsikt att blifva bättre förstådd. Och dock ligger denna afsikt i öppen dag.
Han kallar ej verket »Harmoni» utan »Min harmoni». De färger, hvilkas tonvalörer han betecknat, ha ej dessa i allmänhet, utan endast hos Sattler själf.
bekant hypotes, med äkta tysk grundlighet använd — på ett konstverk.
Men det var ej ändamålet med Sattlers föreliggande publikation att tala om, hvad som många gånger förut blifvit sagdt. Hufvudsaken i häftet är ej de schematiska teckningarne, ej de kolorerade musikmotiven, utan några helsidsplan-scher, hvilka, i och för sig af hög konstnärlig betydelse, få ett specielt intresse genom det sammanhang deras färggifning har med de bifogade färg-ljudskalorna.
Där är att börja med en reproduktion i svart och hvitt, med angifvande af färgerna, genom en viss teckningsart för hvarje färg. Afsikten härmed är ej att uppfostra ögat tekniskt, eller att lära åskådaren se färg i en svarthvit teckning — lika litet som afsikten med färgskalorna är att tvinga örat att höra i ton hvad ögat ser i färg. Ty man kan ej göra sinnesföreteelser begripliga för dem, hvilka ej hafva sinne för dessa företeelser. Och de åter, hos hvilka denna korrespondens mellan färg- och
ur »ex libris».
Källa: Project Runeberg ·
