Sida 111
Karl Nordström och det moderna stämningslandskapet. Af Richard Bergh. Med 10 bilder
KARL NORDSTRÖM OCH DET MODERNA STÄMNINGSLANDSKAPET. IO7
till ett ackord. Det var ej längre på detaljernas noggrannhet utan på deras logiska förhållande inbördes natursanningen berodde. Detta var just hvad impressionisterna förfäktade. Liksom de, fäste han sig hufvudsakligen vid den yttre sanningen, »naturstämningen». Själsstämningen fick komma som ett angenämt pius, om den alls kom. Det var sensationer, ej emotioner, denna konst åsyf-
rades medvetet eller omedvetet för att en gäng i framtiden bli den drifvande kraften i hans konstutöfning.
Gång på gång insände Nordström arbeten till salongen, men gång på gång blef han refuserad. Det hindrade honom ej att hårdnackadt fortsätta sin vägframåt, logiskt, rakt på det föresatta målet. Han hörde till de lyckliga naturer, som måste följa sitt öga, han hade aldrig hel-
på äppelviks Xs, halland. pennteckning af karl nordström (1894).
tade, den talade till ögat, ej till själen. Sensationer af verkligt solljus, af verkliga, reflexfyllda skuggor, af naturlig grönska, af flytande vatten, af lefvande, rörligt naturlif. Och alla dessa sensationer skulle vara ordnade så, att de föreföllo erfarna samtidigt, under ett gifvet moment af dagen. Den lyriska ådran hos Nordström märkte man under denna period föga af: den hade dämts upp, spa-
ler, som så mången annan, lärt sig att använda andras. Dessutom var han envis som en äkta öbo. Midt under dessa hans motgångar fick man höra, att Nordström gift sig och rest hem till sin ö. Han, den medellöse, refuserade målaren, hade gift sig! Och man skakade sina kallkloka hufvud. Stor blef därföre kamraternas öfverraskning, då de på salongen 1886 fingo se en skogsinteriör, sig-
Källa: Project Runeberg ·
