Sida 108
HVAR
& DAG
Valkampanjerna, som börja i juli månad omedelbart efter det partierna på stora möten nominel at sina kandidater, och fortgå med kulmen i oktober, till första dagarne i november, då de 444 elektorerna samtidigt väljas i alla staterna, hafva ofta med grella färger utmålats i Europa. Det talas om både löjliga och moraliskt tvifvelaktiga manövrar och säkert är att mycket både löjligt och klandervärdt vidlåder denna del af proceduren. Endast i ett stycke må det framhållas hur oändligt den afviker från liknande tilhtäll-ningar på andra ställen. I Frankrike är valkampen rent af brutal. Det ena partiet låter göra ett anslag på knutarna. Genast är det andra framme och klistrar ett nytt anslag Öfver det förra o. s. v. I Amerika är sådant otänkbart. Där skulle det icke falla det ena demonstrationståget in att gå i vägen för det andra. Låt vara att man täflar i att skräna de mest förklenligande nidvisorna om motståndaren. Men fritt spelrum unnar man och fordrar man af hvarandra.
De af partit rna i juli nominerade kandidaterna skynda sig att mottaga nomineringen i ett öppet bref till partiet hvari de utförligt behandla de principer, efter hvilka de skulle önska republiken styrd. Dessa uttalanden är det som ligga till grund för stridsropen inom de båda lägren. De varieras i det oändliga och slipas om till vapen af alla möjliga kalibrar.
I förevarande fall är situationen något mera komplicerad än vanligt Inom republikanernas (Roosevelts) parti finnes en sektion som kommer att rösta på Parker, demokraternas kandidat. Dessa äro de s. k. antiimperialisterra som ogilla de öfriga republikanernas kolonialpolitik och militarism.
Det finnes många sätt att uppfatta en republik. Amerikanerna hafva onekligen nått en del mycket egendomliga resultat vid tillämpningen af sitt system. Men med alla sina brister, har dock den amerikanska republiken visat sig vara en af de üfskraftigaste stater i världen. Den af konventets fäder befarade nervösa upprördheten i allmänheters känslor vid de oupphörligen återkommande valen, har visat sig icke vilja utebli. Men det kan frågas om den verkligen är ett så stort ondt. Det är ändock i främsta rummet en allmän medborgerlig generalmönstring, där hvarje man tvingas till att i viss mån eftersinna hvad statens väl kräfver. Och det är storartadt att tänka sig alla dessa millioner af själfmedvetna och energiska yankees som på en och samma gång samlas vid valurnorna och aflägga sitt votum därmed uttalande sitt praeterea censeo. Och eftersom amerikanaren besitter en utpräglad förmåga att lojalt böja sig för faktum, eftersom den besegrade icke känner sig hämndgirig och hätsk, blir den väldiga ansträngning, som partierna hvarje 4-årsperiod göra för ernående af öfver-herraväldet, endast som en sporre i den nationella utvecklingen.
Strängt taget gör det detsamma om det blir Roosevelt eller Parcer Båda äro de duktiga karlar. Den stora helgjutna personligheten som står öfver partierna och samlar hela nationen med makten af sitt snille är en utopi som visserligen varit förverkligad en gång, när George Washington var president, men so m man icke har skäl att vänta annat än som framtidens hägrande Messias. P. G. Nbg.
ÖFVERSTYRELSEN FÖR LÄROVERKEN.
M- nrrurt Silfversparre, KlitM: Bengt Silfversparre,
B. J. BERGQVIST. N. G. W. LAGERSTEDT.
Kungl. maj:t har förordnat lektorn vid Göteborgs realläroverk, f. d. professorn vid Göteborgs högskola C. F. E. Carlson att för en tid af fem år, räknadt från och med den 1 januari 1905, vaia öfverdirektör och chef för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk samt rektorn vid allmänna läroverket i Kristianstad, lektorn vid allmänna läroverket i Lund, fil. d:r B. Jakobsson Bergqvist, adjunkten vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm, fil. d:r N. G. W. Lagerstedt, lektorn vid högre realläroverket i Stockholm, fil. d:r K. T. Moll och lektorn vid sistnämnda läroverk, fil. d:r A. Nordfelt att likaledes för en tid af fem år, räknadt från och med den 1 januari 1905, vara läroverksråd och ledamöter af öfverstyrelsen. Af öfverdirektören, f. d. professor Ernst Carlson återgåfvo vi i vårt senaste nummer en helsidesbild jämte biografi.
Kliehf: Bengt Silfversparre.
K. T. MOLL. A. NORDFELT.
] TILL HVAR 8 DAGS PRENUMERANTER.
/Med anledning däraf att i HVAR 8 DAGS tryckeri vidtagas anordningar i och för insättande af en andra amerikansk tryckpräss, och tidningen därför tryckes å annat tryckeri blifva möjligen tidningens närmaste nummer något försenade. Den nya snällprässen, af allra yppersta konstruktion för illustrationstryck, torde däremot, väl iordningställd för sitt arbete, komma att påskynda tidningens utgifning.__REDAKTIONEN.
