Sida 137
HVAR 8 DAG
ANDRÉ-SYVETON-AFFÄREN. * PAUL DE CASSAGNAC.
Från H. 8 D:s korrespondent i Paris.
Efter porträtt.
GENERAL ANDRÉ, Frankrikes krigsminister, öfverfölls under pågående session af nationalisten Syveton.
Efter porträtt. Kliché t Bengt Silfrcrrpetm.
GABRIEL SYVETON. Deputerad, nationalist. Den 40-årige man, som med knytnäfslag våldförde sig på , [den 70-årige krigsministern.
/. ÖRFILEN I DEPUTERADEKAMMAREN.
Vi meddela här bilder af de begge hufvudpersonerna i det sista skandalösa uppträdet i franska deputeradekammaren, nationalisten Gabriel Syveton och krigsministern general André.
Fallet var ovanligt dramatiskt: Som bekant pågår sedan någon tid tillbaka en häftig kampanj mot krigsministern som enligt "Matins* och 'Figaros" afslöjanden skall hafva lånat sig till ett inom hela franska armén utbredt och särskildt af de till frimurareorden hörande officerarne bedrifvet angifvelse- och polissystem i syfte att stäcka misshagliga kamraters befordringar inom armén. Nationalisterna hafva upprört orkaner af vreda ord och under rasande anfall sökt störta regeringen. Krigsministern själf har i mån af förmåga sökt rättfärdiga sina åtgärder och bland mäktiga försvarare haft Jaurès på sin sida.
Vid förra fredagens session antog debatten frenetisk häftighet som öfvergick 1 ill tumult. Plötsligt hördes öfver larmet två smällar som af örfilar. Man såg den gamle generalen vackla, under det hr Syveton, örfilaren, likblek i ansiktet förkansade sig bakom en liten skara meningsfränder. I sitt blinda raseri hade den 40-årige nationalisten burit hand på en gubbe, ej långt från 70-talet. Sammanträdet upplöses, läktarne tömmas och Syveton uppmanas lämna salen. Han vägrar — men bortföres slutligen af soldater, under det man tar hand om generalen. Sessionen slutar med att regeringen får majoritet för sin dagordning. — Enligt lagen kan Syveton dömas till ända till 5 års fängelse. Han förklarar själf att attentatet var öfverlagdt och begicks i alla de franska officerarnes namn. som af sin ställning voro förhindrade att utkräfva personlig hämnd. General André vägrar att slåss med Syveton för att ej omintetgöra den rättegång han ämnar öppna mot attentatsmannen. Kam-maien har tillsatt en kommission, som skall taga saken om hand.
PAUL DE CASSAGNAC. † En afliden republikhatare.
II. PAUL DE CASSAGNAC. Mea Paul de Cassagnac har en af uen franska imperialismens märkesmän och republikens oförsonligaste fiende gått ur tiden.
Redan vid 25 års ålder — han föddes 1843 — var Cassagnac en bemärkt journalist, som af käjsarin-nan tilldelades hederslegionen. Sin första duell utkämpade han på värja mot Aurélien Lehall, hvilken han nära nog dödat. Bland motståndare som mötte honom med vapen i hand räknade han sedermera Rochefort, Lissagaray, Flourens, Jules Lermine, Lockroy, Råne, Thomson, de Montebello m. fi. I duellen med Rochefort genomborrade hans kula en medaljong med den heliga jungfruns bild, som Rochefort bar vid bältet.
Krigsfånge vid Sedan, grundade Cassagnac efter återkomsten till Frankrike tidningen "Appel au peuple" tog därefter ledningen af "Pays" och bekämpade slutligen i "Aurore", som han grundade 1886, ända till sin död med aldrig slappnande ifver och öfvertygelse de principer på hvilka republiken byggts och vuxit sig stark.
1876 valdes han till deputerad och kvarstod ända till 1902 med ett uppehåll mellan 1893 och 98. Men redan i början på 90-talet hade han spelat ut sin politiska roll.
Blott döden förmådde sätta en gräns för Paul de Cassagnacs 40-åriga trohet mot sina åsikter. I 40 år närde denne man samma orubbliga hänförelse för sina imperialistiska idéer — 40 år under hvilka icke hans partis nederlag, icke landets hotande undergång, ej imperialismens bannlysning, icke de dynastiska förhoppningarnes fall, med ett ord ingenting förmådde öppna hans ögon och komma honom att öfverge sin en gång intagna ståndpunkt.
Han var städse en ridderlig kämpe, KiiehéBengt siifvereparrt. som slogs med öppet visir och den nuvarande oppositionen förlorar i honom en af sina mest lysande representanter.
