Sida 456
A. F. CENTERVALL. — F. J. LETH.
TILL PORTRÄTTEN Å FÖREGÅENDE SIDA.
Bilderna på föregående sida visa tvenne märkesmän inom svenska artilleriet, nämligen generalmajor Centervall, organisatören af och nuvarande chefci för kustartilleriet, samt generalmajor Leth, vårt landtartilleris ledare i egenskap.af generaliälttygmästare och inspektör för artilleriet.
Tack vare de betydande inlägg, som dessa båda män gjort i det under det pågående rysk-japanska kriget så dominerande artillerivapnet har svenska artilleriet för närvarande lyckats intaga en ganska framstående plats bland Europas öfriga staters, härvid åter med framgång häfdande våra ga:nla, ärorika traditioner.
Generalmajor Anders Fredrik Centervall, som för kort tid sedan fyllde sextio år, arbetar forifarande med oförminskade krafter på sitt kustartilleris fullkomnande. Sin stora förmåga som organisatör har general Centervall redan törut varit i tillfälle att visa vid uppsä.tandet af Karlskiona artillerikår, hvars förste öfverste och chef han var under någia år. Som ka-nonkonstruktöi är general C. äfven väl känd i det att icke blott våi förutvarande fältkanon af 1881 års modell utan äfven flere af kustartilleriets moderna kanoner äro utarbetade under hans ledning.
Men icke i.lott här hemma uta.i äfven utomlands har general C. varit af svenska regeringen använd i och för militära uppdrag, hvarför han inom en stoi del af Europa torde vara känd och erkänd som en framstående artillerigeneral.
Att en dylik förmåga äfven på det kommunala området skulle få användning var ju ganska naturligt, och blef dåvarande öfverste Centervall under sin vistelse i Karlskrona snart ledamot al stadens full näktige, bland hvi ka han intog en ledande ställning. Efter att under ett par år hafva varit ordförande i drätselkammaren blef han vid friherre ;on Otters afgång stadsfullmäktiges ordförande, på hvilken plats han
kraftigt medverkade vid lösandet af flera för staden viktiga frågor.
Generalmajor Fredrik Johan Leth är född 1850 och sålunda ännu en jämförelsevis ung man. Hans framstående begåfning gjorde honom emellertid snart bemärkt och förskaffade honom tidigt avancement. Efter att hafva varit repetitör vid högre artilleriverket på Marieberg, artilleristabsofficer, lärare vid krigs- och krigshögskolan, generalst.ibsofficer m. m. blef han år 1895 ut ämnd till öfverste och chef för k. Vendes artilleriregemente, från hvilken befattning han år 1903 befordrades till generalfältty^mästare och inspektör för artilleriet. Då viktiga ariilleristiska problem ännu stå på dagordningen, såsom fälthaubitsfrågans lösande, po-sitionsartillerets nybeväpning m. m. kommer general Leth att på denna post utan tvifvel länge hafva ett rikt, intressant och tacksamt verksamhetsfält för sina stora artilleristiska kunskaper och praktiska blick ifråga om modern militärteknik. Svenska artilleriet, tiet kanske hittills mest omhuldade vapnet, har äfven synnerligen lysande anor, som det gäller att bevara och om möjligt föröka. Af Lennart Torstensson, Gustaf II Adolf, Gardell m. fi. h.ifva vi lärt oss känna värdet af ett tidsenligt och rörligt fältartilleri, enär detta vapen ju vanligen spelat en hufvudroll vid flertalet af våra segrar, såsom t. ex. vid Breitenfelt, Lech, Lützen, Dennewitz, Leipzig o. s. v. Om Sverige i fråga om batteriernas antal icke längre kan mäta sig med sina större grannar måste vi i stället så mycket mera sträfva efter att i fråga om vapenteknik och skjutskicklighet om möjligt öfverträffa dem, och är det härvid i första hand generalfälttygmästarens sak att föra sitt vapen framåt och frigöra detsamma från föråldradt pedanteri och allt för teoretiserad och invecklad skrifbordstaktik, uppgifter, för hvilkas praktiska lösande general Leth utan tvifvel är rätta mannen.
M—n.
DRAMATISKA TEATERNS SENASTE NYHET.
Foto. Sven Wulf, Sthlm. • te™. A.-B. Bengt Sil/venparr* Sthlm—Qbf
»SAKUNTALA»: Balettscen ur 4:de akten.
— 440 —
