Sida 696
johan leffler.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sextio år fyllde den 18 juni den framstående nationalekonomen Johan Anders Leffler i Stockholm, hvilken särskildt gjort sig ett bemärkt namn på försäkringsteknikens område. Hr L. var också på sin födelsedag föremål för mycken uppmärksamhet från många svenska försäkringsbolags sida.
L. är ett Göteborgsbarn. Hans fader var på sin tid stadens förnämste börsmäklare. Redan som gosse visade L. utmärkta anlag för studier af olika slag. Hälst ägnade han sig åt botaniken, och han ämnade också bli "professor i botanik".
En svår nervsjukdom kom emellertid i vägen. Sänd som konvalescent till utlandet, fortsatte han dock sina botaniska studier i Géneve och Paris, hvarjämte han idkade språkstudier. Återkommen till Uppsala 1866, blef han sekreterare i Naturvetenskapliga föreningens botaniska sektion och studerade jämte sitt hufvudämne kemi, geologi, latin, estetik och filosofi. En kort tid var L. vik. lektor i Göteborg 1867, men så måste han åter söka läkarehjälp utomlands.
Vid hemkomsten till Sverige beslöts det, att L. för sin klena hälsas skull skulle bli landtbrukare. Under denna tid var L. liksom flere andra större egendomsägare i Östergötland starkt intresserad i Vadstena sockerbruk. Då detta icke ville gå, reste L., som förut kände den berömde österrikiske landtbruks-idkaren och författaren von Horsky, ut till denne för att bl. a. inhämta kännedom om nya metoder för hvitbets-sockerfabrikation. L stannade dock under resan i Leipzig, inskrefs som student där dec. 1874, sedan han gjort bekantskap med Roschers nationalekonomi och promoverades efter ett och ett halft år till fil. d:r i jordbruksvetenskap, nationalekonomi och botanik med höga betyg. Sina studier i nationalekonomi fortsatte L. ännu ett år i Leipzig under Roschers ledning.
Hösten 1877 kallades L. till Göteborg som föreläsare i nationalekonomi för Renströmska fonden, som förut engagerat C. D. af Wirsén och Viktor Rydberg. År 1880 mottog L. ett anbud från L. O. Smith att under en resa i södra och västra Europa studera arbetareförhållanden och särskildt sparbankers och kooperativa föreningars verksamhet och därom utarbeta en utförlig berättelse. Under denna resa blef han i tillfälle taga kännedom om den engelska postsparbanken och det nu så berömda arbetareförsäkringsbolaget Prudentials organisation.
Återkommen till Göteborg 1881, började L. ener-grskt agitera för inrättandet af en svensk postsparbank, höll föredrag därom i Göteborgs merkantila förening och skref artiklar i ämnet i Göteborgs Handels och Sjö-
fartstidning, hvilka väckte stor uppmärksamhet. I den af K. m:t sedermera tillsatta kommittéen i frågan insattes L. som sakkunnig ledamot, och kommittéens förslag och utredningar utarbetades till stor del af honom. Efter postsparbankens uppsättning blef L. utnämnd till ledamot i styrelsen, hvilken post han alltjämt bekläder.
År 1882 utarbetade L. tillsammans med professor Mittag-Leffler och bankdirektören J. H. Palme plan till ett nytt lifförsäkringsbolag med begränsad utdelning till aktieägarne o. s. v. Detta blef sedermera Lifförsäkringsbolaget Viktoria, där L. — som under tiden fått ett anbud att som chef för en planerad arbetareförsäk-ringsafdelning inträda i Svea — blef kassadirektör. L. var sedermera direktör och kamrer i Arbetarebanken, men lämnade efter åtskilliga mindre angenäma erfarenheter detta L. O. Smithska verk, då de vilkor, som L. uppställt, icke uppfylldes.
År 1885 valdes L. af Göteborgs och Bohus läns landsting till led. af Första kammaren, där han stannade i fyra riksdagar, tillhörande den frisinnade och frihandelsvänliga gruppen. L. afsade sig mandatet hösten 1888.
Läsåret 1888—89 var L. för första gången föreläsare i nationalekonomi vid Stockholms högskola. Han kom att knyta förbindelse med V. E. Lorén, hvilken unge man, djupt intresserad för social forskning, afled så tidigt, men gjort sig förtjänt af fäderneslandets tacksamhet genom sin stiftelse, den s. k. Lorénska stiftelsen. Testamentet bestämde, att den aflidnes förmögenhet, 150,000 kronor, skulle användas "till socialvetenskapernas befrämjande", som anslag åt personer, hvilka be-drefvo dylika studier, eller som subvention för utgifvande af sociologiska och nationalekonomiska vetenskapliga verk. L. var jämte några andra framstående personer utsedd till medlem i stiftelsens styrelse och har genom medel från Lorénska fonden utgifvit ett utmärkt verk om kvinnoarbetet.
År 1890 valdes L. till sekreterare i Försäkringsföreningen, där han utveckladt ett synnerligen förtjänstfullt arbete, af allmängiltig art.
L. har vidare varit ledare af den första officiella socialstatistiska undersökningen i vårt land, rörande bageriarbetarnes ställning, år 1897, sekreterare vid lif-försäkringsmötet i Stockholm 1902, är sedan 1892 lärare i nationalekonomi vid Tekniska högskolan o. s. v. Led. af Vet.- och Vitterhetssamhället i Göteborg.
Från trycket har L. utom sina försäkringspublikationer utgifvit arbeten om de svenska sedelutgif/ande bankerna, grundlinjer till nationalekonomien, skrifvit i statistiska handböcker m. m.
toto. Hallberg, Engelholm khm, Kem. oe„^ Mjver^am sthlm—Gbg
VY FRÅN UTSTÄLLNINGEN I ENGELHOLM: Konst-, industri- och slöjdutställning 8—23 juli, landtbruksmöte 8—9 juli.
— 680 —
