Sida 616
CARL VON FRIESEN. †
TILL'PORTRÄTTET A FÖREGÅENDElSIDÄà
Ett mer än vanligt sorgligt dödsfall inträffade lördagen den 10 juni, då statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet Carl von Friesen afled genom blodstörtning, en svit af influensa och lunginflammation.
De yttre omständigheterna af F:s verksamma lif te sig på följande sätt:
Född i Hökhufvud i Uppland den 10 september 1846, blef F. student i Uppsala 1863 och fil d:r 1869. Efter tjänstgöring dels i ecklesiastikdepartementet, dels vid hufvudstadens läroverk, utnämndes han 1879 till lektor i latin och grekiska vid Södra latinläroverket, för hvilket han 1884 förordnades till rektor. Åren 1881 -86 var han föreståndare för den teoretiska prof-årskursen i Stockholm.
Åren 1888 -1903 tillhörde F. Stockholms stadsfullmäktige, hvarjämte han äfven länge var ledamot af kyrkofullmäktige. Han var vidare en följd af år medlem af Stockholms högskolas styrelse och af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.
År 1896 invaldes han som hufvudstadens representant i Riksdagens Första Kammare, hvilkens frisinnade minoritet han tillhörde.
F. inträdde den 5 juli 1902 i Boströms andra ministär och öfvertog ecklesiastikministerportföljen. * *
*
Som lärare och rektor var F. i hög grad framstående. Hans utomordentligt rättrådiga karaktär, skarpa blick, ovanligt naturliga sätt och den sällsynta lätthet, hvarmed F. satte sig in i saker och ting — allt detta gjorde honom till en öfverlägsen pedagog. Härtill kom den stora kärlek han hyste till ungdomen, till det släkte som skulle bära upp Sveriges framtid.
Och äfven nu, under sin ministertid, hade F. sina forna lärjungar i godt minne, frågade ofta efter dem, när tillfället så erbjöd sig, och visste på pricken, hvad en hel del af dem tagit vägen i lifvet och hade för sig.
Inom Stockholms stadsfullmäktige intog F. en synnerligen bemärkt plats och var medlem af drätselnämnden och beredningsutskottet.
F. har särskildt fäst sitt namn vid reformeringen af vårt undervisningsväsende. Det var, som bekant, Ernst Carlson, hvilken genom en motion af år 1889 gaf uppslaget till den stora reformen. Men det var F., som hade synnerligen stor förtjänst vid förslagets beredande inom regeringen, liksom han tog en ytterligt verksam del i den k. propositionens genomdrifvande vid 1904 års regering. Det var hans pei sonliga insats, som öfvervann motståndet i Första Kammaren. Hans utmärkta anförande i ämnet af den 4 maj förlidet år skall sent glömmas. Ty F. var älven en sällsynt god debattör, detta i trots af ett föga lyckligt organ. Men logiken i hans anförande var orubblig, och härtill kom hans manliga lugn, hans trygga öfvertygelse, som fullständigt fångade åhöraren. När man hörde F. tala offentligt eller när man talade privat med honom, kom man alltid till insikt om, att man hade en man i ordets bästa bemärkelse framför sig, en man, lika mot hög och låg, alltid sig själf, alltid uppfyld af begär att gagna det hela. Att samtala med F., som aldrig skrädde ordet och i sitt tal icke sallan begagnade dråpliga, humoristiska uttryck, var i själfva verket ett sällsynt nöje.
Att von Friesen bortgick just nu, då mer än eljes män med öfvertygelse behöfvas, är dubbelt sorgligt. Det är ju möjligt, att han kommit att träda i spetsen för en ministär. Att han varit uppdraget vuxen, är otvifvelaktigt.
HYLLAD BEFRÄMJARE AF SKYTTERÖRELSEN.
En af Gefle idoga samhälles mest verksamma och bemärkta män, bankdirektör Robert Nordin, fyllde den 7 juni 60 år. Chef för stadens sparbank, samt ledamot i ett flertal kommunala institutioner, var jubilaren föremål för stor uppmärksamhet och hyllning. Hvad som utom det egna samhällets gränser gjort Robert Nordins namn kändt och aktadt och som föranledt oss ägna honom en särskild plats, det är hans eminenta förtjänster om svenskt Irivilligt skytteväsen. Från Gefle frivilliga skarpskytteförening — hvilken N. tillhört sedan 1863 — samtfrån Gefleborgs skytteförbund rönte den varmt ifrande skyttevännen också det största er-
— 600 —
kännande, och säkerligen bringar honom hvar och en, som inser betydelsen af det frivilliga skytteväsendet, en hyllningens och tacksamhetens tanke.
Foto. Carl Larsson, Gefle. +£licM: Bengt Silfversparre,
BANKDIREKTÖR ROBERT NORDIN I GEFLE PÅ SIN 60-ÅRSDAG, DEN 7JUNT
