Sida 552
OPPONENTERNAS TJUGOÅRSJUBILEUM.
I dessa vårens dagar hålles i en invid Djurgårdsbron i Stockholm uppförd provisorisk byggnad en konstutställning af förvisso alldeles särskildt intresse. Det är Konstnärsförbundet, "de unga", om också många af förbundets ledamöter äro till åren komna, de fortfarande i afseende på kraft, entusiasm och konstnärliga intentioner unga, som med denna utställning, hvilken delvis är af retrospektiv art, högtidlighålla tjugoårsminnet af opponentrörelsens framträdande.
Det var den 27 mars 1885, som opponenternas bekanta inlaga öfverraskade världen och framförallt Konstakademien. I denna inlaga talas skarpa och otvifvelaktigt rättvisa ord om Konstakademien, som till följd af sin föråldrade organisation till stor del bar skulden för vårt lands beklagliga konstförhållanden — och det hemställdes om åtgärders vidtagande för nedsättande af en kommitté af svenska konstnärer, "väld till hälften af akademien och till hälften af de undertecknade, i ändamål att utarbeta förslag till omorganisation af akademien.
Skrifvelsen var undertecknad af icke mindre än 86 artister, däribland äfven düsseldorfare som Norden-bergarne och Jernbergarne samt Fagerlin, af hemmavarande äldre konstnärer som Mandelgren, Hermelin, Arborelius, förutom af snart sagdt alla "parisarne" och andra.
Det var sålunda ingen "klick", som gjorde front mot akademien, ingen liten ensidig grupp, utan de flesta af Sveriges mera betydande konstnärer. Och detta var icke att undra på. Ty vid denna tidpunkt hade konstakademien mycket på sitt samvete. Slentri.m och lojhet härskade nere vid Rödbotorget, allt gick i gamla hjulspår, och af tidens nya friska konstriktningar visste man intet i akademien och intet häraf kom till uttryck i undervisningen. Denna var
med ett ord sagdt död på de flesta punkter. Och huru akademien bekymrade sig om sin uppgift att genom utställningar "bland en större allmänhet sprida smak och känsla för de bildande konsterna", framgår af den omständigheten, att vid denna tid sedan 1877 ingen utställning ägt rum. Och detta i en hufvudstad.
Emellertid afvisade akademien, som kunde "i de väsentligaste punkter ej dela eller godkänna de af pe-titionärerna framlagda åsikter", opponentskrifvelsen, och härmed var schismen gifven mellan akademiens anhängare och oppositionens. De flesta af inlagans undertecknare hade nämligen förbundit sig att, om akademien lämnade deras begäran utan afseende, hvarken deltaga i akademiens utställningar eller mottaga några utmärkelser från akademien,
Den 16 aug. 1886 bildade opponenterna på det skandinaviska konstnärsmötet i Göteborg Konstnärsförbundet, som skulle "motarbeta alla otidsenligheter, som kunna skada, och befrämja alla reformer, som anses kunna gagna vår inhemska konst och konstindustri". Konstnärsförbundet ville åstadkomma sammanhållning mellan de utom Akademien stående konstnärerna, och det ville hålla allmänhetens intresse vaket bland annat genom årliga utställningar. 1 en skrift "Hvad bör staten göra för konsten?", som förbundets kommitté utgaf, framhöllos äfven flere beaktansvärda saker: bl. a. påpekades, att akademiens läroverk, som kostade omkring 70,000 kr. årligen, kunde organiseras på ett mindre dyrbart sätt och något i stället göras till de färdiga konstnärernas underhåll.
År 1890 såg det ett ögonblick ut, som om splittringen skulle upphöra. Då bildades nämligen Svenska konstnärernas förening, som skulle utgöra en sammanslutning af alla konstnärer utan afseende på hvilket
Klichf: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg.
lirAR S DAOS FOTOGRAF 1 STHLM.
ROBERT THEGERSTRÖM I SIN ATELIER.
— 536 —
