Sida 715

HVAR & DAG

nom att inte försöka med våld — det tjänade ändå intet till att blod spildes. Och Raisuli hade sett så mycket af det röda vattnet i sin dar, att han var led vid det. Då tog mr Perdicarris reson och man hjälpte honom på med röck och hatt. Inför hans familj svor Raisuli vid vår heliga bok att intet ondt skulle vederfaras fången. Så bar det af mot bärgen på flinka hästar.

\ Sedan sände Raisuli ett bud till sultanen i Fez och begärde sextiotusen pesetas i lösen för mr Perdicarris. Sultanen är ingen rik man — det är hans paschor som ha pängarna. Därför försökte han slippa

betala.--Jaså, sade amerikanske ambassadören och

tick-tick-tick, gick det ett telegram öfver hafven.

Elfva dagar efteråt ankrade tre kryssare i Tangers hamn. De hissade sina röd- och hvitrandiga flaggor och riktade in kanonerna mot Kasba, Marocko-kejsar-nes gamla borg. — Då betalade sultanen!

I en månad och tre dagar hade mr Perdicarris vistats bland bärgen hos Raisuli. Ingen stund hade han saknat mat eller dryck eller tobak eller tjänare. Raisuli hade gifvit honom af det allra bästa som kunde anskaffas, hade hållit honom som en vän och en broder.

Men sultanen sade åt kaid Maclean, att om man lyckades fånga Raisuli lefvande, skulle han sätta honom uti en bur och sända honom att förevisas öfver hela Europa. För afgiften folk skulle betala för att få

se Raisuli, skulle sultanen få igen sina sextiotusen pesetas. Och när alla människor skådat Raisuli och ingen vidare frågade efter huru han såg ut, då skulle han taga honom till Fez och låta skjuta honom framför palatset.

--Men när man berättade allt detta för Raisuli, log

han och sade: — Hans majestät min nådige herre af Mohgreb är ännu en ung man, därför talar han så fort och så mycket. Helt visst skall han en gång låta föra mig till palatset, dock ej för att taga mitt lif, utan mitt råd!--

En vindil stöter upp dörren så häftigt, att den slamrande slår mot väggen. Lampan slocknar och vi sitta i dunklet. Stjärnorna börja krypa undan. Nattmörkret har mist sin skärpa, verkar urtvättat, stöter i grått som en dammig balfrack framemot småtimmarna. Det är tid att bryta upp för att åtminstone sofva ifrån sig soluppgången.

Jag tror mig inte om att ensam hitta hem, hvarför Achmed följer mig. För trött att gå tillbaka till sitt logis, lägger han sig på gatan med hufvudet mot hotellets trappsteg, drager ned kapusjongen öfver ögonen och somnar på fläcken.

Ingen människa- kan hindra honom rrån att ligga där. Tanger har ingen ordningsstadga för rikets städer. Den siste poliskonstapeln står på hamnpiren vid Gibraltar. Och hans battong räcker inte hit öfver på långt när.

det senaste attentatet i helsingfors.

Efter jotograji KliM, Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm_Gftfl.

PLATSEN Å SENATSTORGET DÄR ATTENTATET SKEDDE.

Det mystiska bombattentatet mot generalguvernörsadjointen geheimerådet Deutrich försiggick kl. strax efter 3 den 19 juli. Helsing-forsboraa blefvo naturligen uppskrämda af den oerhördt kraftiga detonationen. Snart nog kom man underfund med att ett bombattentat begåtts, äfvensom hvem det gällt. En knapp half timme efter händelsen var vår korrespondent redan å platsen, Senatstorget och lyckades äfven, oaktadt svårigheter från polisens sida, taga närliggande fotografi därifrån.

— 699 —

Skannad sida 715