Sida 35
HVAR & DAG
M.-L. grundlade 1882 tidskriften "Acta Mathema-tica", hvilken allt sedan dess och med statsanslag från Sverige, Norge och Danmark utgifves af honom och professor Phragmén. Tidskriften förvärfvade sig redan från början och har alltsedan vetat att uppehålla ställningen af samtidens främsta organ för vetenskaplig, matematisk forskning.
Som lärare är professor Mittag-Leffler snart sagdt allenastående. Hans uppfattning af Stockholms högskola har varit och är, att högskolan borde vara ett uteslutande vetenskapligt institut utan hänsyn till examina och allehanda — konsiderationer. Och hvad undervisningen inom matematiken beträffar, torde detta ideal ha realiserats. — Den som vädjar till ungdomens idealitet, vädjar sällan förgäfves — säger professor Mittag-Leffler.
Han söker sålunda att så fort som möjligt sätta den unge lärjungen i kontakt med vetenskapens verkliga problem. Hufvudsaken är att den unge mannen får tänka själf och arbeta vetenskapligt. Sedan blir det en lätt sak att tillägna sig hvad som fordras för examenskurserna. Icke heller anser M.-L. det vara af afgörande vikt, om han läser det eller det med sina lärjungar. Det betydelsefulla ligger i, att lärjungen uppkallas till eget tänkande.
Professor M.-L:s lärjungar ha när som hälst kunnat söka honom och få anlita hans bibliotek, som torde vara det värderikaste enskilda, som någon matematiker äger. Därtill kommer, att hans sätt är synnerligen älskvärdt, hans konversation i sällsynt grad spirituell. Skulle professor M.-L. under en föreläsning göra sig skyldig till något misstag och hans uppmärksamhet fästes härpå, ja då leder detta helt enkelt till nytt, intressant meningsutbyte.
Professor M.-L. har också med sin "metod" fostrat högst ovanliga lärjungar, hvilka icke blott aflagt lysande examina i Uppsala, utan hvaraf äfven flere förvärfvat europeiskt rykte. Vi nämna: öfverdirektören
prof. Phragmén, prof. I Bendixon, prof. É. Lindelöf, Helsingfors, prof. Hj. Mellin, Helsingfors, byrådirektören doc. I. Fredholm, doc. Helge von Koch, doc. Brodén, Lund. Hans lärareverksamhet har — säges, det från kompetent håll — varit utan motstycke.
Professor Mittag-Leffler har naturligtvis mottagit en lång rad af utmärkelser. Ledamot eller hedersledamot af så godt som alla Europas akademier, är har»> den ende svensk, som är hedersledamot af den sedam Newton världsberömda Royal Society i London, hvilken endast har sammanlagdt 50 utländska ledamöter för alla olika vetenskaper. Han är också en af de 12 (den ende svensken) utländska ledamöterna af de 40:s-beiömda akademi i Italien. Vid hans 50-årsdag förärades honom i hedersgåfva hans eget porträtt måladt af den finske målaren Edelfelt. Gifvarne voro 400' matematiker från olika länder. Inbjudningen hade utfärdats af samtidens främste matematiker i alla länder.
Den berömde matematikern, som väl kan sägas, vara en undantagsmänniska, en person med stora vyer på alla områden, har äfven deltagit i det praktiska lifvet. Jämte Hans Forssell och Henrik Palme grundlade han 1882 försäkringsaktiebolaget Viktoria, hvars styrelse han allt sedan tillhört. Förra våren grundade M.-L. Sveriges auktuarieförening och är ordf. för densamma.
Beträffande sin praktiska verksamhet säger M.-L. själf, att det är omöjligt att uteslutande sysselsätta sig med en sådan vetenskap som matematiken och< att, liksom andra vetenskapsmän finna förströelse t sällskapslifvet, i anekdotberättande o. d., har han sin* distraktion i det praktiska lifvet.
Professor Mittag-Leffler är sedan 1882 gift med Signe af Lindfors, dotter af den förra året aflidne finske mecenaten general af Lindfors och dotterdotter af kommerserådet H. Borgström, likaledes bekant som frikostig mecenat, som bland annat åt Helsingfors, stad skänkte Brunnsparken och Tölö park.
X. Y. Z.
NYVALDA RIKSDAGSMÄN. II
första kammaren.
A. WACHTMEISTER Landshöfding. Blekinge län.
P. R. RABE Bankdirektör. Stockholms stad.
Klichi Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—
