Sida 247
JULVÄDER.
I. DEN SENASTE STORMENS HÄRJNINGAR. Hamnen och den öfversvämmade järnvägen i Trelleborg. Vy från disponenten Maresch's villa.
I. Sista dagarne af det gamla året rasade en våldsam nordostlig storm, som särskildt i Sydsverige åstadkom en mängd skador och allvarsamma rubbningar i trafiken. Ett af kontinentaltågen till Trelleborg måste inställas, å linien Karlshamn—Vislanda järnväg var all trafik afbruten, och i Simrishamn blef en af hamnarmarna delvis illa ramponerad.
II. Den skarpa nordliga blåsten på julaftonen jämte den rådande väderleken för öfrigt hade till följd, att en del af vattendragen i mellersta Sverige "sorpade" d. v. s. till följd af isuppdämning stannade i sitt lopp. Dylikt inberättas från Vättern, Roxen, Boren, Motala Ström, Stångån m. fi. Åtskilliga industriella verk strejkade på grund af vattenbrist, hvilket i synnerhet i de fall då det var belysningselektricitet som kom att fattas, var nog så förargligt. Å andra ställen inträffade ganska
Efter fotografi.
II. HVAD EN SORPNING KAN ÅSTADKOMMA. Nya Stroo kvarn med den af öfversvämning förstörda bron.
våldsamma öfversvämningar som kommo mycken skada åstad.
PÖSTE RESTANTE.
För HVAR 8 DAG af ARVID MOLBY.
Därute var det varmt solsken, men det kändes kallt härinne i den stora förstugan med alla dess dörrar, i hvilka det oupphörligt glappade.
Han stannade vid högra ingången och började ifrigt studera anslagen, där adressaternas namn å kvarliggande bref funnos angifna.
Hur kunde han vara så konfys? Det skulle ju stå "afhämtas" på brefvet. Han kände sig så lugn, ihan, som annars ägde så mycken själfkritik och så
föga själfförtroende. Men han hade bestämdt lyckats. Han läste flerfaldiga noveller och skisser, som voro bra mycket underlägsna denna lilla teckning, hvilken han gripit direkt ur lifvet och på hvilken han slösat all den känslans djupa, innerliga kolorit, som var honom egen, och hvilken kom läsaren att förnimma ett klappande hjärtas slag bakom orden.
Så länge han skrifvit blott "til Lyst", hade han blifvit af med nästan allt, men när motgång och nöd
— 231 —
