Sida 162
HERMAN LUDVIG RYDIN. †
till porträttet å föregående sida.
Tisdagen den 22 nov. afled i Uppsala f. professorn i statsrätt vid universitetet därstädes Herman Ludvig Rydin i den höga åldern af.82 år.
Med Rydin har en af de mest kända personerna i den uppsvenska lärdomsstaden försvunnit. Professor Rydin var nämligen icke sådan, som svenska vetenskapsmännen åtminstone förr i tiden i allmänhet voro: f »lk som enbart ägnade sig åt böckerna och hade mycket litet sinne för det verkliga lifvet. Rydin var en man med kraftigt pulserande blod i ådrorna — en seg småländing, som med a la krafter tog del i tidens stora rörelser, antingen han bekämpade eller oefrämjade dem. Och många af hans vetenskapliga skrifter ha ett bestämdt politiskt syfte och ha på svenskt håll tjänat som ett slags grundskrifter i unionsfrågan.
R. såg dagens ljus i Jönköping den 13 augusti 1822. Han blef student i Uppsala 1840, fil. kandidat 1847 och promoverades följande år till fil. d:r med andra hedersrummet. Han ägnade sig' därpå åt juridiska studier och aflade 1851 jur. kand.-ex. Efter att ha tjänstsj >rt i Svea och Göta hofrätter samt justitierevisionen, disputerade han 1853 för en adjunktur i nationalekonomi och administrativ rätt samt utnämndes s. å. till adjunkt. Två år senare försvarade han i Uppsala afhandlingen "Svenska folkets beskattningsrätt" och utnämndes till professor i svensk statsrätt kyrkorätt, krigs-lagfarenhet och folkrätt Denna post beklädde R. till 1890, då han tog afsked. Han »lef 1868 jur. hedersdoktor i Lund och fungerade läsåret 1875—76 som Uppsala universitets rektor.
Den rörlige, skarpsinnige, flitige och alltid intresserade mannens arbetsförmåga togs snart i anspråk äfven för praktiska värf. Han var sålunda åren 1863 —65 och 1869 -87 ledamot af Uppsala läns landsting och dess ordf. 1886—87. Af Vesterbotten läns landsting insattes R. 1867 i riksdagens första kammare, där han hade plats, tills han 1876 af Uppsala stad invaldes i andra kammare. 1878—82 var han från riksdagen, men verkade ånyo där 1882—90.
R. var vidare stadsfullmäktig i Uppsala, led af 1888 års kyrkomöte, af förberedande skattejämkningskommittén 1875—76 och af den 1879 tillsatta skatte-regleringskommittén, o. s. v.
I förening med C. G. Malmström utgaf R 1860 "Flygblad i norska frågan", hvari han gjorde gällande, att stortinget hade rätt att ändra den norska grundlagen, så snart riksaktens bestämmelser icke berördes af ändringen. För denna sin unionella uppfattning, fick R. namn om att vara en stor norskvän. Hans stora 1863 utgifna arbete "Föreningen mellan Sverige och Norge från historisk och rättslig synpunkt" visade äfven, i det att författaren där gick en medelväg, en viss norskvänlighet. Men då unionsfrågan längre fram, särskildt vid vetostriden och riks ättsåtalet, kom in i ett mera avanceradt skede, fick Rydin anledning att uppträda på ett för de norska anspråken ej lika tilltalande sätt, då
han häfdade unionens beskaffenhet af en realunion, den där ej ensidigt kan upphäfvas af endera parten, samt hvardera rikets skyldighet att för föreningen afstå något af sin själfständighet.
Af R s många från trycket utgifna verk, må ytterligare särskildt nämnas, "Svenska riksdagen, dess sammansättning och verksamhet" 1873 -79 i två band som är den vidlyftigaste monografi som finnes i detta ämne.
Professor Rydin företrädde för öfrigt i riksdagen rent konservativa åsikter och anslöt sig från 1885 till protektionismen samt ingick i nya landtmannapartiet. Den s. k. vingklippningens inskränkningar i städernas representationsrätt, är till stor del R:s verk.
Som enskild person var R. full af humor och glada infall. Allt som allt var han i trots af den advokatoriska lätthet hvarmed han förändrade åsikter, en personlighet.
ETT UNIKT PORTRÄTT AF
GENERAL KUROKI.
GENERAL KUROKI. Efter ett originalporträtt ställdt till H. 8D:s disposition. Meddeladt med anledning af ryktet om hans död.
KlicM: üenfft üxljotr.^arre.
— 146 -
