Sida 494

HVAR 8 DAG

VEGAMINNET.

Den 24 april 1880 redde sig Stockholm till fest. Aldrig tillförene och ej häller senare har Sverige beredt enskilda män ett sådant mottagande som kom Adolf Erik Nordenskiöld och hans kamrater till del efter Vegas stolta färd kring två världsdelar. Alla, från kungen till hans enklaste undersåte, ville ge sin hyllning åt dem, som med den äran fört det svenska namnet ut öfver världen. Och vi som nu en half mansålder senare se på verket, då kritiken fått öfva sitt granskarekall, vi måste med glädje erkänna att den vunna, entusiastiska hyllning, som då gafs var välförtjänt, och att Vegas färd ej blott i stundens berusning, utan äfven för eftervärlden skall stå som ett af den svenska forskningens yppersta minnen!

Den 28 juni 1878 lämnade Vega under Louis Palanders befäl Karlskrona hamn och den 17 juli gick Nordenskiöld ombord i Tromsö; några dagar senare

landet underrättelsen om att det lyckats föra den svenska flaggan nordöstra vägen till Japan. Efter ett triumftåg utan like kastade Vega på aftonen den 24 april 1880 ankar på Stockholms ström.

Skiftande öden ha sedan den dagen träffat Vega och hennes män. Själf har hon efter många nya färder i fångstens tjänst den 31 maj 1903 gått i sin graf på bottnen af Melville bay vid Grönlands västkust. Den man, Adolf Nordenskiöld, som skapade hennes ryktbarhet och med hvilkens namn hennes i alla tider skulle blifva sammanflätadt, var det ej häller förunnadt att upplefva kvartsekelsdagen af triumfen. Den 12 aug. 1901 slutade hans lysande lefnadsbana. Före honom hade en deltagare, den italienske löjtnanten G. Bove gått ur tiden, och den 30 nov. 1902 afled d:r Anton Stuxberg, expeditionens bekante zoolog. Äfven ringen af dem som möjliggjorde expeditionen,

A. E. NORDENSKIÖLD. L. PALANDER.

ångade hon ut på Ishafvet med tillsammans 30 man ombord. Vid Jenisejs mynning inkom man i ett haf som aldrig förr plöjts af en fartygsköl och sedan gick färden öfver okändt haf i öfver 500 mil. Den 19 aug. kringseglades gamla världens nordspets, Kap Tscheljuskin, och några dagar senare skildes Vega på öppna hafvet från den i Sverige byggda ångaren "Lena", som åtföljt henne och som än i dag torde vara jättefloden Lenas bästa fartyg. Två dagsresor från Behrings sund måste man dock den 28 sept. stanna, och i nära 10 månader till den 18 juli 1879 låg Vega vid Pitlekaj innesluten i Ishafvets ismassor. Två dagar senare seglade hon, iklädd full flaggskrud, in i Stilla oceanen och efter ytterligare några dagar bragte telegrafen från Yokohama världen och foster-

VEGAS BESÄTTNING.

genom att med en tredjedel hvar täcka kostnaderna för densamma är bruten med det att Oscar Dickson gått ur tiden. Med de bägge andra, konungen och den sibiriske magnaten Alexander Sibiriakoff äro vi inne på dem som nu vid kvartsekelfästen med en känsla af stolthet och tillfredsställelse förunnats att erinra sig sin ungdoms verk. De kvarlefvande af Vegas stab äro af fartygsbefälet statsrådet L. Palander, kommendörkaptenen E. C. Brusewitz, och kommendören i danska flottan A. Hovgaard, bland vetenskapsmännen professorn vid Karolinska institutet Ernst Almquist, professorn vid Universitetet i Uppsala Fr. R. Kjellman och d:r Osc. Nordqvist, en af dem som drabbats af den ryska våldsregimen i Finland. — Sverige skall sent glömma Vegamännens namn! — r.

VEGA, EFTER HEMKOMSTEN, FÖRANKRAD PÅ STOCKHOLMS STRÖM.

— 478 —

^»tS"1

Skannad sida 494