Sida 392
AUGUST HAGBORG.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
I Paris har August Hagborg, den kände och berömde svenske målaren, vistats i trettio års tid. Han var endast tjugotre år gammal, när han efter studier vid konstakademien i Stockholm 1875 begaf sig till den moderna konstens allenarådande hufvudstad, och han var fortfarande en sannskyldig ungdom, när han för sin präktiga tafla "Lågvatten vid Engelska kanalen" — bilden af ostronfiskarne som en frisk morgon med ljus himmel och sol öfver hafvet återvända hem — å salongen 1879 eröfrade tredje klassens medalj och med detsamma blef en namnkunnig person i Paris, hvilken fick fullt upp med beställningar.
Det är icke att undra på, att Hagborg i alla år sedan dess varit Paris och Frankrike trogen. Vid normandiska kusten har han studerat sina modeller och landskapet — de käcka fiskarne och sjömännen, de unga flickorna och hustrurna — den långa, låga stranden, båtarne, den höga himmeln med milda solstrålar mellan molnen — det hela friskt och ljust — och så har han målat en serie taflor, gedigna och tilltalande äfven genom sina ämnen, hvilka spridts till många olika ställen i världen från mästarens Paris-atelier, dit tafvelhandlare och stora_samlare väl hitta vägen. n
Dock — Hagborg har naturligtvis många gånger gjort den korta resan från Paris till hemlandet, där han har släktingar och en flock vänner. Särskildt har han under de senare årens somrar vistats i Sverige, i Skåne, vid Dalarö och i Dalarne, där de svenska artisterna ju älska att hålla till. Och han har under sina sommarbesök gjort studier och utfört taflor med
svenska ämnen, däribland det betydande arbetet "Brådska", bilden af sjömännen som, under det att stormen hviner, skjuta ut räddningsbåten i det skummande hafvet.
Nu för tillfället befinner sig August Hagborg just i hemlandet, i Stockholm. Han skall nämligen i Konstföreningens lokal därstädes utställa ett 40-tal af sina arbeten, större och mindre saker med franska och svenska ämnen. Expositionen skulle redan ha tagit sin början för ungefär en vecka sedan, men den malheuren har inträffat, att taflorna, som i god tid sändes från Paris, blifvit försenade någonstädes på vägen. Detta är desto ledsammare, som Hagborg måste afsluta ett par dukar till salongen i Paris, och därför icke kan dröja vidare länge i Stockholm denna gång.
En utställning af August Hagborg kan icke annat än i hög grad intressera. Blott en gång förut, och det var länge sedan, har Hagborg, då i sällskap med nestorn bland de svenska parismålarne Alfred Wahlberg, visat sina landsmän någon större del af sin produktion. Det är att hoppas och förmoda, att hvad han nu lyckats sammanföra, skall gifva en något så när uttömmande bild af hans konstnärsskap, i trots af att en mängd af hans arbeten äro bundna på ställen, hvarifrån de icke kunnat hitföras, och artisten sålunda fått nöja sig med att sammanföra hvad han för tillfället kunnat komma åt. Man behöfver dock icke betvifla, att expositionen blir både fyllig, gedigen och genom omväxling i ämnesvalet underhållande.
UNIONSKRISEN.
den norska aktionspolitikens ledande män.
Efter portratt. Kliehl.- Bengt Silfnertparrt
P. C. H. K. MICHELSEN. Ledamot af Hagerups nu afgångna ministär. Allmänt nämnd såsom den blifvande ministärens chef.
Efter porträtt. Klichi i Bengt Silfversparre.
ÖFVERSTE G. STÄNG. PROFESSOR F. NANSEN.
(och f. exc. Hagerup.)
