Sida 262
TVENNE DÖDSFALL.
Natten till nyårsdagen afled i Stockholm brukspatronen, f. riksgäldsfullmäktigen Edvard Magnus Sederholm, f. 1828. S. blef 1844 student vid Uppsala universitet samt aflade därpå jur. fil. kand.-examen. Efter att någon tid ha tjänstgjort vid embetsverk i Stockholm, idkade han agronomiska studier vid Ultuna och utomlands samt öfvertog sedermera skötseln af sin egendom Ålberga i Södermanland, hvilkens förvaltning han i fjol öfverlämnade åt sin yngste son.
Inom Södermanlands län intog S. en synnerligen framstående plats. Han var från landstingsinstitutionens början till 1903 led. af landstinget. Vidare var han i lång tid led. af styrelsen för Oxelösund Flen— Västmanlands järnvägsaktiebolag, för hvilket han kraftigt arbetade, och af styrelsen för Mälarprovinsernas hypoteksförening, m. m.
År 1869 fick S. plats i riksdagens Andra kammaren, där han satt en period. 1882 insattes han af landstinget i Första kammaren, hvilken han lämnade vid slutet af 1902 års riksdagssession. Han var led. dels af bevillnings-, dels af statsutskottet. I hög grad protektionistiskt och konservativt sinnad, var S., som nästan aldrig deltog i kammarens debatter, en synnerligen inflytelserik man, hvilkens ord i utskottet och vid de enskilda rådslagen vägde tungt. År 1888 blef S. fullmäktig i riksgäldskontoret, inom hvars styrelse han fungerade som deputerad. Först vid det senaste valet drog den verksamme mannen sig tillbaka från sin post som riksgäldsfullmäktig.
I KONKURS.
För HVAR 8 DAG af ERIC B LAC AG I.
Kronolänsmans gula gigg rullade framåt landsvägen med fjädrarne hårdt nedtryckta under tyngden af en liten tjock e. o. hofrättsnotarie och den likaså välmående länsmannen. Gamle häradshöfdingen fann landsvägsresorna besvärliga höstetid, den lille tjocke samlade tingsmeriter och tog med tacksamhet småför-ordnandena också med särskildt afseende fäst på om de inbragte något i plånboken — man måste vara om sig och se på sin förtjänst, det är ett af vishetsvillkoren i detta lifvets förhållanden. Notarien var tämligen till åren kommen och började finna, att Svea rikes befordringsverk gick så där tämligen trögt; detta försänkte honom i melankoliska meditationer denna höstmorgon.
"Usel väg det här", sade länsmannen förebrående och drog slängkappan tätare omkring benen för stänket från hjulen, "usel förrättning också, där kan en borgenär hålla sig för skratt*. Den lille tjocke rycktes upp ur sina framtidsdrömmar.
"Jaså, ja det är sannt, det är dåligt! Ja, här är nu aldrig annat än små bondkonkurser, tacka vet jag Norrland, kronolänsman skulle varit med, när de voro i tagen däruppe, väldiga sågverksfallisement gång på gång, tjugu, trettio procent för rättens ombudsman, se sådant ta'r något"!
Det var notariens specialité att rosa Norrland, där han suttit som yngsta biträde i en domsaga ett halfår.
Den välmående kronolänsmannen suckade. Ingen placerar sig precis själf här i världen, slumpen och Kongl. Majestät gör det nådigst i de flesta fall.
Notarien som hade hand om tömmarna, frågade efter vägen.
"Bara åt vänster. Sen ta'r det till med uppfartsvägen. Det är riktigt en liten treflig gård, verandor
' Foto. Dahllöf, Stockholm. MAGNUS SEDERHOLM. †
Med tandläkaren Patrik Gyllenhammar, som den 23 dec. afled i Stockholm i en ålder af 33 år, bortgick en i vida kretsar känd och skattad person. G., — hvilkens bortgång med rätt eller orätt satts i förbindelse med S. H. T.-fästen å Grand hotell, hvari han var deltagare och vid hvilken fäst så många personer genom någon olycklig anledning inficierades med något sjukdomsämne — ägnade sig nämligen bredvid sin omfattande praktik åt musiken. Han var en framstående violinspelare och äfven kompositör. [-"Gyllenham-marska-] {+"Gyllenham- marska+} trion", bestående af tre unga damer, ha vid olika, filantropiska tillställningar i Stockholm föredragit en del anslående visor, tonsatta af d:r Gyllenhammar, som själf brukade utföra lutac-kompange-manget.
PATRIK GYLLENHAMMAR. †
