Sida 396
HVAR 8 DAG
luftpelaren skäres mot en hvass kant, (som i en vanlig bleckflöjt) under det att de trattformiga "trumpeterna" ljuda med metalltungor (sådana som man känner från munharmonikan).
Härmed har man de tre stora grupper klara för sig, i hvilka orgelns samtliga stämmor innefattas. Men den vidare indelningen? En fullständig orgel har ju en rikedom på stämmor, med de mest skilda klangfärger?
De ytterligare skiljaktigheterna uppkomma därigenom, att de pipor som ha en och samma tonhöjd inbördes afvika från hvarandra. De långa och smala cylindrarne ha t. ex. något af stråkklang, medan en kortare och tjockare ljuder med flöjtens färg o. s. v.
En pipas tonhöjd och klangfärg bestämmes alltså inom hvardera af de olika hufvudgrupperna af dess proportioner. Dessa kunna med matematisk noggrannhet på förhand beräknas, men naturligtvis återstår det alltid hvad tonhöjden beträffar smärre modifikationer att göra: orgeln skall stämmas. Denna procedur må vara mycket uppslitande för stämmaren, men metoden är synnerligen enkel. I träpiporna sitter upptill en propp som höjes och sänkes en obetydlighet efter behof. Cylinderpiporna hafva upptill en liten slits uppskuren ur och upprullad vid sidan (jfr fingerhålen i en bleckflöjt). Det därigenom uppkomna hålet är lätt att få större eller mindre genom att jämka litet på upprullningen. Den vibrerande delen af trumpeternas tungor slutligen kan genom ett litet stift förlängas eller förkortas den 100-dels millimeter, som erfordras för att ändra dess svängningshastighet..
| Piporna sitta gruppvis fördelade på pedalen och de olika manualerna i rader, där både den med spelbordet parallela och den mot detta vinkelräta linjen ingå i systemet. Parallellerna i denna mening äro de olika stämmorna. Pipor på samma tvärlinje ha alla samma tonhöjd. När den spelande vidrör t. ex. tangenten för ostrukna C öppnas små "bälgar", membraner, till samtliga ostrukna C i hela orgeln, under det endast de ljuda, hvilka genom registrens "andragande" blifva utsatta för lufttillförsel från bälgen. Denna, som under orgeltramparnes tid måste i förhållande till sin effektivitet ha betydande dimensioner, drifves på moderna orglar så godt som alltid med motor, elektrisk eller annan, hvilket har till följd, isynnerhet om luften tillföres med fläkt i stället för med direkt pumpning, att den icke behöfver inkräkta på utrymmet i någon afsevärd grad.
Nämnes det så till sist, att ännu en verkan utvinnes af orgeln, därigenom att de till de olika manualerna hörande stämgrupperna äro fördelade på olika våningar och att större och mindre ljudstyrka åstadkommes icke endast genom reglering af den tillströmmande luften utan äfven genom att en del af stämmorna äro inbyggda bakom en sorts stora dämpande spjäldörrar, hvilka den spelande med en trampa kan öppna eller sluta till, så lär det viktigaste af orgelns konstruktion med den knapphet utrymmet nödvändiggör därmed vara genomgånget.
Förebilden till denna redogörelse är, liksom våra
Kliché: Bengt Silfversparre.
EN MODERN KYRKORGEL: INTERIÖR AF EN UNDERLIG PELARSAL. De pipor som synasj_äro trumpeter. Observera den "underjordiska" afdelningen med ialla dess rörledningar för lufttillförseln. PIPOR AF OLIKA SLAG.
Längst till vänster står en träpipa, "gedacht", i grofva C. Upptill synes handtaget af stämproppen, De öfriga piporna äro alla af bleck (en legering af tenn och bly). Närmast träpipan en "principal", därefter en "violin" och ett "gemshorn", alla i ostrukna C. Därefter en "klarinett" i grofva G och sist en "rörflöjt" i ostrukna C. Cylinderpiporna igenkännas på stämslitsen upptill.
bilder, hämtad från Göteborgs domkyrkas af herr Eskil Lundén ombyggda, i dagarna med stora loford afsynade orgel, hvilken numera icke endast är en af de vackraste, utan, med sina tre manualer, 52 register och obegränsade kombinationsmöjligheter, en af de största och mest fullständiga up-to-date-orglar i vårt land.
FRÅN MUSIKVÄRLDEN.
40 år fyllde den 1 mars orkesterdirigenten vid Östermalmsteatern i Stockholm, musikdirektören vid Kalmar reg:te Hjalmar Meissner.
Meissner har varit kapellmästare i Kristiania, vid Nya teatern i Stockholm, vid Svenska teatern i Helsingfors och biträdande kapellmästare vid operan i Stockholm. Utmärkt pianist, kompositör.
Klirhi: Bengt Silfrmpam.
HJALMAR MEISSNER.
— 380 —
