Sida 299
HVAR 8 DAG
När detta skrifves ingår från Petersburg det ena telegrammet efter det andra förtäljande om den länge befarade och nu genom regeringens obönhörliga stränghet framkallade revolten.
Det var obeskrifligt storartadt att läsa om de väldiga arbetarskarornas mönstergilla hållning under
de närmast förut förflutna dagarna. Obeväpnade, utan revolutionära sånger och afsikter skulle de komma. De litade till tsaren, sin lille far. Med
undersåtlig vördnad skulle de nalkas honom. Bragtatill förtviflan ville de endast klaga
sin nöd för honom personligen, emedan ämbetsmännen förhöllo honom sanningen.
Det skulle kunna ha blifvit ett af världshistoriens stoltaste ögonblick detta: tsaren som sitt folks välgörare. Men tsaren har gömt sig. Han har skickat ut kosacker med knutpiskor och skarpladdade gevär emot massorna. Blod har flutit i strömmar. Och nu är det allmän revolution.
De styrande ha icke velat förstå situationen. Konsekvenserna ha redan blifvit fruktansvärda.
TILL HÄNDELSERNA I S:T PETERSBURG.
VINTERPALATSET, TSARENS RFSIDENS, utanför hvilket arbetarskarorna söndagen den 22 jan. skulle samlas till en lojal och fredlig demonstration för tsaren, men från hvilket de obarmhärtigt bortdrefvos af soldaterna.
NEVSK1 PROSPEKT, aen törnämsta gatan i Petersburg, hvilken mängden sökt spärra med bänkar och taggtràd.
— 283 —
