Sida 477
»THE RE VIV ALS» I LONDON.
Under den senaste tiden hafva flerstädes i Europa uppträdt mäktiga religiösa rörelser, som utan tendens af sektbildning eller antistatskyrklig riktning trängt fram likt en stormvåg med kraftiga, skoningslösa vädjanden till nyvaknadt andligt lif. Senast från vårt broderland meddelas om en liknande rörelse i Kristiania, men det är särskildt England, som härvid dragit uppmärksamheten till sig, och i London afslutades sistlidna vecka ett dylikt modärnt korståg, som på inbjudan af en i världsstaden tillsatt kommitté under ordförandeskap af chefen för den stora London City and Midland Bank, anordnats till Metropolis af tvänne amerikanska missionärer doktor Torrey och mr Alexander. Verksamheten påminde i sin utöfning om fräls-ningsarmén, men hade icke liksom denna något samband med filantropiskt socialt arbete och hänvände sig direkt till samhällets burgnare klasser. Det var ock i Londons fashionablaste stadsdel, nämligen i Royal Albert Hall, som lokal upplåtits för de under nära 2 månaders tid pågående "revivals", som varit benämningen på den nu afslutade väckelseturnén. Där samlades en åhörareskara af 10—12,000 personer 2 gånger dagligen middag och afton, alla tillhörande Londons bemedlade klasser, affärs- och tjänstemannavärlden samt af alla åldrar; ungdomen öfvergaf sina lekar för att samlas i Albert Hall, damerna lämnade sina teaparties, och ynglingar och äldre män kommo öfver dit från sina kontor eller klubbaT för att lyssna tiil doktor Torrey, hvars stämma, enligt hvad Londontidningarna anföra "ljöd, som om den sökt genom en våldsam orkan tränga fram till ett omkringirrande skepp". Doktor Torreys föredrag voro dock ej fria från humor eller originalitet. Så till exempel, då vår skånehertig ingått förlofning med prinsessan af Connaught, uppmanade Torrey alla de närvarande skandinaver-naatt resa sigoch sjunga "the glory song". Hans ord gjorde önskad verkan, men som flertalet af de närvarande förenade sig i the glory song, ville engelsmännen ej försumma att deltaga i skandinavernas jubel.
En af Londons större tidningar skrifver om the revival's sista dag i Albert Hall: "Tusentals personer sökte förgäfves att vinna tillträde till doktor Torreys och mr Alexanders afskedsmöte. Det var ett synnerligen effektfullt ögonblick, då doktor Torrey bad alla, som funnit, hvad han under sina möten sagt vara sannt, resa sig, och hela mängden af män och kvinnor med ens stodo upp. Det föreföll, som om skarorna kunnat räknas i millioner. Och då doktor Torrey tackat sina åhörare och gått ut, samt den sista sången under mr Alexanders ledning förklingat, genljöd rundt den enorma salens väggar ekot däraf liksom dånet från en upprörd ocean. Det
UNIONSFRÅGAN INFÖR UTLANDET.
Efter porträtt.
a. lic ne: Benigt Hilfversparrf
EDMUND GOSSE.
Unionskonflikten har efter Nansens och Hedins artiklar i Times ådragit sig utlandets uppmärksamhet i ännu högre g-ad än förut. Bland de mest beaktade uttalanden af utomstående intresserade är det som i Times gjorts af den kände engelske journalisten Edmund Gosse, förut så>om öfversättare från svenska och norska initierad i skandinaviska iorhål-landen. Hans ord utmynna däri, att fred bör vara det stora mål som båda parterna icke få släppa ur sikte.
MR. ALKXANDLR »I) och DR. TORREY (2., ledare af »the revivals» i London.
var, som nämnts, för Londons inflytelserikare befolkning, som den nu afslutade missionen var ämnad, och den har visat sig vara lycklig, den har ej sökt åstadkomma reklam eller nervös sensation utan att verka som en evangelisk mission, och såsom sådan skall detta nu afslutade kors tåg till Londons Westend ej hafva visat sig vara förgäfves".
1 ALBERT HALL, VÄRLDENS STÖRSTA SAMLINGSLOKAL, UNDER PÅGÅENDE MÖTE. — 461 —
