Sida 505
GORKIJS »SMÅBORGARE» FÖR FÖRSTAT GÅNGEN PÅ SVENSK SCEN.
Den 16 april afled i Stockholm f. teaterdirektrisen enkefru Thérèse Antoinette Elfforss, f. Öberg, 81 år gammal. E., hvilken som barn erhöll undervisning vid k. teaterns balettskola och sedermera vid elevskolan därstädes, anställdes 1842 vid Lindebergska teatern (nuvarande Dramatiska teatern) i Stockholm. Fyra år senare öfvergick hon till Elfforsska sällskapet, med hvilkens ledare hon ingick äktenskap. Efter mannens död 1869 öfvertog fru E. teatersällskapet och. ledde detsamma till 1882, då hon själf med en del af truppen slöt sig till Aug. Lindbergs nybildade sällskap. Fru E.
Foto. Jonaton, GStehom
FRÅN CASTEGRENSKA SÄLLSKAPETS UPPFÖRANDE AF »SMÅBORGARE»
Klichf: Kern. A.-B. Bengt Silffertvarre Sthlm—aho.
Å GÖTEBORGS TEATER: Scen ur IV akten.
Hr AR 8 VAG a fotograf i Sthlm.
Kliché: Bengt Silfverrim
THÉRÈSE ELFFORSS. †
var talangfull skådespelerska, förträfflig direktris och för resten en hedersgumma.
En bland de bästa insatser i Göteborgs teaterlif som gjorts under säsongen, är det Castegrenska sällskapets framförande af Maxim Gorkijs förut icke i Sverige gifna 4-akts skådespel "Småborgare". Författaren har själf karaktäriserat sin pjäs som "dramatiska skisser" och under intrycket häraf har det påståtts, att "Småborgare" icke vore i egentlig mening dramatisk. I så måtto att ett gammalt schema här icke låter sig tillämpas kan nog detta vara sant. I öfrigt är det svårt att peka på något mera alltigenom dramatiskt än dessa utmärkta "skisser". Personerna äro ypperligt träffade, replikbehandlingen är utan tyngande bredd, handlingen, fastän mera inre än yttre, förmår utan afbrott hålla intresset spändt och de just genom sin frihet från effektsökeri raffineradt effektfulla aktsluten äro enastående sceniskt tänkta. För Gorkij betecknar otvifvelaktigt "Småborgare" en konstnärligt sedt svårköptare och vackrare seger än "Natthärbärget"; för Castegrenska sällskapet en af dess bästa och jämnaste prestationer.
I f. v. besöktes Stockholm af en trupp elever från Finska konstföreningens läroverk Helsingfors, atföljda af sina lä rare prof. Tikkanen och måla ren Albert Gebhard. Under dessas ledning togo de unga betraktande hufvudstadens mu seer, konstskatter m. m.
Johan Jakob Tikkanen är son till den bekante finske skriftställaren Paul Tikkanen, och föddes i Helsingfors den 7 dec. 1857. Student 1876 och fil. kand. 1880, utgaf T. efter en tvåårig, för konststudier företagen resa i Tyskland och Italien en licentiatdisputation, "Der malerische styl Giottos", 1884, och utnämndes samma år till docent i estetik och konsthistoria vid universitetet i Helsingfors. 1897 blef han e. o. prof. i samma ämne.
T. har vidare 1889 publicerat den ikonografiska undersökningen "Die Genesis-mosaiken von S. Marco in Venedig", 1891 det populära arbetet "Venedig och dess konst", 1896 en historik öfver "Finska konstföreningen" och började 1895 utg. "Die psatterillustration im mit-taltei". Han har vidare offentliggjort en mängd uppsatser. Som bekant har det varit på tal att söka förvärfva professor T. åt Stockholms högskola.
Foto. Nyblln, Helsingfors. K lieue: Dir ngt atifoersfarréc
J. J. TIKKANEN.
VÅP|
