Sida 156
HVAR 8 DAG
Å ena sidan, hvad här har trollats fram ur klipphällen — å den andra, så som materialet blifvit tämdt!
Det är en njutning att ströfva i slottet; att förirra sig i dess halfskumma gallerier, att fägna sitt öga med dess utsökta färgstämningar, som så intimt sluta sig till de olika partiernas karaktär. Man får del af ett monument, rest till såväl byggherrens som konstnärens ovanskliga ära.
* # *
Redan vid grindstugan börjar äfventyret. En riktig stuga, hvars ena vägg är en bastant stenmur och som ändå, alldeles som husen nere i 'byn', har halmtak. Den låter vidunderlig, denna sammansättning, men den är åstadkommen på det mest älskvärda och öt-vertygande sätt. Det är helt enkelt en förtjusande stuga.
Grindarna stå öppna och vi köra in i en stor park. Efter en stund blir slottet synligt, och nu få vi stiga ur åkdonet och gå rästen af vägen till fots — sista biten af uppkörsvägen och frontterassen äro ännu icke färdiga.
Vi hejda oss för att betrakta den vackra hufvud-portalen, och ringa sedan på inträde. Den tunga porten glider ljudlöst upp.
Vi stå nu i förhallen, ett jämförelsevis trångt portrum med stor spis och väntbänkar, hvälfdt och ganska kält. Det verkar som ett återhållet andetag inför ett kraftprof, och det är med värklig spänning man ser dörren öppna sig till stora hallen.
Denna har en utpräglad gotisk anläggning. Träarbetet är dock hållet i anslutning till tidig 1600-tals-stil, hvilket afsevärdt förmildrar strängheten i den gotiska resningen.
Midt emot ingångsdörren är en väldig grå sandstensspis, ur hvars öppna famn, när kölden iår utanför, det gästfria hemmets trefna värme genast vid inträdet strömmar emot en. Spiselns emblemer äro salamandrar och sagofigurer, och dess krön bär devisen Coelum Versus (mot himmelen). Dess inre, af täljsten, har en kollossal hamrad och drifven kopparkupa.
Hallens gafvelfond är apterad för Julius Kron-bergs 'Drottningen af Saba", belyst af hvitt reflexljus uppifrån. Fönstren, hvaraf det största är omkring 20 fot högt, äro därför utbyggda åt sidorna för att ej blända ögat.
Hallens fond intages af den stora hufvudtrappan
NORSK FÖRELÄSARE I SVERIGE.
Foto. Jonason. Gbg. Kliché : Bengt Silfversparre
TJOLÖHOLM: Skulpterade djurfigurer å balustraden i[H allen
af ek. Nedtill låg och mystisk öppnar den sig först i en "landing" gående tvärs öfver hallen, stryker sedan terrassformigt bakåt och nedsläpper fondfönslrens ljus, som mellan tvenne väldiga sandstenskolonner silar sig ned öfver balustraden med dess groteska, i trä skulpterade djurfigurer. Träarbetet i trappans mörka rökta ek är ett enastående prof på arbetsskicklighet.
Efter den mera högtidligt och ålderdomligt stämda hallen, verkar matsalen med sina två breda och höga fönster och sitt hvita, gladt och rikt ornerade stuck-tak helt fästligt. Den höga panelväggen med sitt à la grecque-artade mönster står mjukt i färg tack vare betsens bannlysande och listverkets tunnhet. /F . ^
FRAMSTÅENDE NORSK PIANIST.
Thorvald Lammeis i Kristiania, den bekante sångaren, musikanföraren och sångläraren, hvars "folkviseaftnar" för några år sedan väckte så varmt bifall i Stockholm o. Uppsala, har nyligen, på anmodan af Nordiska föreningen, i Stockholm hållit tvenne intressanta föreläsningar "Om oratoriet og dets mestere".
I Göteborg nar under veckan den framstående norske pianovirtuosen Martin Knutzen kon-serterat. Herr K. har studerat för fru Bac-ker-Gröndahl,
professor Barth i Berlin m. fi. och har europeisk ryktbarhet.
Efter porträtt. Klichi: Bengt Silfversparre.
MARTIN KNUTZEN.
Efter porträtt Klichi: Bengt Silfvers)-»
THORVALD LAMMERS.
