Sida 309
HVAR 8 DAG
de himlakroppar som kunna bebos komma att evigt svänga omkring vår sol i den tomma rymden.
Men annorlunda skulle det gå ifall rymden som vi genomila icke vore tom, utan full af en aldrig så tunn materia. Då skulle himlakropparna röna motstånd, långsamt närma sig solen i en spiral, och ■efter en oräknelig mängd af årtusenden falla ned på solen som en kastad sten på jorden.
Det var just detta spiralformiga närmande till solen, som Berlinerastronomen Encke hade funnit hos den komet som sedan bär bans namn. Efter att med stor möda hafva noga beräknat all den inverkan som planeterna utöfva på kometen genom sin dragningskraft, fanns det ändock en störande inflytelse kvar, som Encke trodde bestod i att själfva den tomma världsrymden i en ringa grad hejdade hans rörelse. Men frågan blef mera invecklad, då kometen - ej ville foga sig i de banor som man åt honom beräknade, utan vid hvarje nytt uppträdande beredde nya öfverraskningar. Frågan behöfde undersökas och den unge Emanuel Nobel ställde till Petersburgsakademiens förfogande tio tusen rubel för ändamålet. Backlund fortsatte fleråriga räkningar, som visade att det var en ström af meteorer i rymden som kometen passerade igenom och som hejdade hans rörelse.
Detta är blott ett exempel på hur årslånga räkningar kunna erfordras för att afgöra de svårlösta astronomiska problemen. Tillfredsställelsen som astronomen erfar af en sådan lösning, beror på att den besitter en så hog grad af visshet.
Men för Backlunds lifliga verksamhetsbegär var den astronomiska räknekammaren ensamt för trång.
Af praktiskt-astronomiska företag skola vi först nämna betydliga utvidgningar isynnerhet för astrofysikaliska arbeten vid Pulkova. Emellertid är klimatet i Pulkova hårdt, 30 à 40° under fryspunkten är icke ovanligt under vintertiden, och luften är nästan ständigt mulen. Backlund har därför skapat ett helt nytt observatorium, en filial i Odessa vid Svarta hafvets strand, där af årets 365 daaar 300 erbjuda en härlig, ljum, molnfri himmel. Där härskar samma behagliga klimat som i det närbelägna Yalta på Krim, den ryska förnäma världens mest omtyckta badort. Här i Odessa har placerats en vice-direktor med biträdande astronomer, och observatoriet inspekteras af direktorn för Pulkova-observatoriet.
Backlund har äfven gjort en resa på den timanska tundran mellan Mesen och Petchora till Novaja Semlja för att observera sol förmörkelsen 1896 och till Spetsbergen för att leda det ryska gradmätningsarbetet. Detta sista stora företag, som Sverige och Ryssland gemensamt utfört, har under senare åren ofta fört Backlund öfver till hemlandet, och till förverkligandet af denna plan har han själf till en stor del gifvit impulsen.
Som person är Backlund enkel och okonstlad, och är i den mest fullkomliga saknad af all dryg öfverlägsenhet. Med samma otvungna belefvenhet, han uttalar sin mening inför Rysslands kejsare, kan man höra honom prata med sin dräng eller sin kokerska. Ty i Ryssland är klasskillnaden ej så utpräglad som man kunde vara benägen att tro och i umgängeslifvet härskar något af den patriarkaliska enkelhet som vi känna från Turgenjeffs och Tolstoys romaner. y. Carlheim-Gyllensköld.
MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE. †
Landshöfdingen i Kristianstads län, grefve Magnus Gabriel De la Gardie, afled nyligen helt plötsligt i Stockholm, där han befann sig på tillfälligt besök.
Grefve De la Gardie föddes 1839 å fädernegodset Maltesholm och var vid sin död sålunda 65 år gammal. Efter aflagd studentexamen i Lund samt kansliexamen ingick han i civildepartementet och ko-merskollegium, där hans bana dock ej blef särdeles långvarig. År 1863 utnämndes han till attaché i Köpenhamn och var därmed inne på den diplomatiska banan, som han sedan en lång följd af år skulle komma att tillhöra. Han var efter hvartannat legationssekreterare i London, Berlin och Köpenhamn, tills han år 1883 utnämndes till landshöfding i Kristianstads län. Han intog därmed det residens, där hans farfader på sin tid fört spiran i nära trettio år. I sitt län blef han snart icke minst genom sina personliga egenskaper mycket uppburen. Han tog liflig del i länets angelägenheter och blef redan året efter det han intagit lands-höfdingestolen väld till ordförande •i länets hushållningssällskap. Som •ägare af godsen Maltesholm och Axelfors i Efveröds socken var han ■själf en af Skånes betydligaste jorddrottar.
Af riksdagens Första kammare var han en 9-årsperiod medlem. Någon partiman var och blef han aldrig, men han hade dock särskildt i en del frågor kammarens
öra, personligen värderad som han äfven här var genom sitt humana och förbindliga väsen.
Foto. Roikjer, Malmö.
M. G. DE LA GARDIE, LANDSHÖFDING I KRISTIANSTADS LÄN. †
