Sida 340
TVENNE I SVERIGE NYUPPTÄCKTA TAFLOR AF COROT.
Efter fotografier tagna för H. 8 D. med ägarens tillstånd.
I Nationalmuseum i Stockholm ha på den senaste tiden varit utställda två taflor, signerade ■Corot och tilhöriga en ung svensk målare, herr David Wallin, hvilken i april månad förlidet år i Paris upptäckte dessa taflor i en lumpbod. De voro då i elt dåligt skick, smutsiga och illa medfarna, men hr Wallin fäste sig ändå vid dem och förde dem hem till Sverige. Han rengjorde dem sedermera och upptäckte då, allt enligt hvad han själf beiättat, att Corots signatur fanns å båda dukarne.
Taflorna, framställande franska landskap, äro också utmärkta af den silfverton och smältande poesi, som stormästaren i den s. k Fontainebleau-skolan, Corot, visste att förläna sina verk. Dessa äro i hög grad eftersökta af museer och samlare, så att herr Wallin är att gratulera, ifall det vid noggrann undersökning besannar sig, att man verkligen här har ett par äkta Corofer framför sig, såsom kännare i Stockholm antaga, och icke några imitationer eller kopior.
De afbildningar af taflorna, som nyligen varit synliga på annat håll, äro efter fotografier, tagna utan ägarens, hr Wallin, tillåtelse, enligt hvad .denne meddelat oss och önskat påpeka.
CARL MELCHER VON FEILITZEN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sextio år fyllde helt nyligen öfverdirektören och chefen för landtbruksstyrelsen i Stockholm, godsägaren fil. d:r Carl Melcher von Feilitzen, känd och högt skattad inom hela den svenska landtbruksvärlden, som har honom att tacka för mycket och hoppas på hans bistånd i ännu många år.
Landtbruksstyrelsen, som hör under civildepartementet, är ett af våra yngre ämbetsverk. Den började nämligen sin veiksamhet så sent som år 1889. Enligt då utfärdad instruktion af den 13 december har landtbruksstyrelsen att med uppmärksamhet följa landtbrukets och dess binäringars samt fiskerinäringens tillstånd och att vidtaga eller hos k. m:t föreslå de åtgärder, som kunna främja dessa näringar. Från landtbruksakademiens förvaltningskommitté öfverflyttades sålunda till landtbruksstyrelsen ärenden rörande landtbruksläroverken, mejeriundervisningen, statens landt-bruksingeniörer, stipendiater, fiskeriassistenterna, instruktörerna och undervisarne inom landthushållningen samt i husslöjd och fiskodling, agenterna för mejeri- och fiskeriprodukters afsättning, kemiska stationerna för jordbrukets och näringarnas behof, frö-kontrollanstalterna m m., samt fonden för svenska hornboskaps-och fårafvelns förädling. Styrelsen skall äfven till civildepartementet afgifva årliga berättelser om hushållningssällskapen, med hvilka styrelsen har oafbruten förbindelse, och om landtbruksskolorna. Frågor om de allmänna landtbruksmötena tillhöra jämväl styrelsen, och under densamma är ställd statens entomologiska anstalt, o. s. v. Med ett ord, landtbruksstyrelsen är af största vikt för den rationella skötseln af landets modernäring, hvilken
tyvärr till följd af ett hårdt klimat och väl äfven slentrian och brist på företagsamhet icke är så långt kommen, som den borde vara
Landtbruksstyrelsens förste chef var hr Th. Odelberg, som efter tio års verksamhet i spetsen för styrelsen lämnade den samma för att tillträda lands-höfdingeämbetet i Gäfle och därpå öfvertaga jordbruksministeriet. Hans efterträdare år 1899 blef godsägaren fil. d:r M. von Feilitzen å Åkerstad i Östergötland, en person som länge intagit en ledande ställning inom den svenska landtbruksvärlden. Efter att ha studerat i Uppsala med kemi som hufvudämne öfvertog F. fädernegodset Åkerstad, som redan under faderns, majoren Victor Melcher von Feilitzens tid var bekant som ett af Östergötlands bäst skötta gods. Bland annat var osttillverkningen därstädes utmärkt.
Sonen fortsatte hvad fadern börjat, så att egendomen blef en mönstergård med en förstklassig kreatursbesättning och ett i hö^ grad välskött mejeri, där en af statens mejeristation_r är förlagd. Men d:r von F. ägnade sig äfven med allra största ifver åt allmänna uppdrag, hvilka i synnerligen stort antal anförtroddes åt honom, och som han utförde med lika stor skicklighet som omsorg. Han var sålunda bland annat ordförande i Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
Under den tid, som den dugande mannen varit chef för landtbruksstyrelsen, ha betydande arbeten därstädes utförts. Sålunda har tillkommit en riks-stambok öfver svensk ayreshireboskap, en åtgärd som är af stor vikt för landets boskapsskötsel. Vidare har införts uppsättning af afvelscentra för nötboskap, hvartill täflingar för närvarande pågå. Och åtskilliga kraftiga åtgärder för höjande af det mindre jordbruket ha vidtagits, hvarjämte landtbruksstyrelsens verksamhet i allmänhet väsentligen utvecklats.
Bland offentliga uppdrag som öfverdirektör von Feilitzen under de senare åren innehaft, märkes ordförandeskapet i den s. k. Norrlandskommittén. H?.^ är led. af landtbruksakademien och a. Veterinärinstitutets direktion. Af utmärkelser har han erhållit kommendörstecknet af Vasaordens l:a klass samt Nordstjärneordens riddartecken.
