Read Runeberg

Hvar 8 dag – Årg. 6 (1904/1905)

Originalsida 728
Originalsida 728
Originalsida 728
Originalsida 729
728–729

Sida 728

Arvid Lindman

arvid lindman.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

När detta skrifves, är den nya svenska ministären, den, som efter allt att döma skall på sin lott få uppgörelsen med Norge, under bildande. Ryktena om hvilka personer skulle erhålla plats vid konungens rådsbord ha varit många och rätt skiftande. De ha varit ganska bestämda i det afseendet, att generaldirektören för telegrafverket, Arvid Lindman, skulle inträda i den nya ministären som sjö- eller kanske snarare finansminister. Huru som hälst, antingen dessa rykten besanna sig eller icke, återgifver H. 8 D. nu med all rätt den framstående mannen å sin första sida.

Salomon At vid Sokrates Lindman har haft en i flere afseenden lysande karriär. Född vid Österby bruk i Uppland den 19 september 1862, inträdde han, efter att 1873—75 ha studerat vid Hudiksvalls högre allmänna läroverk, i k. sjökrigsskolan, hvarifrån han 1882 utexaminerades som underlöjtnant vid flottan. Han avancerade till löjtnant 1887, hvarpå den unge mannen 1889 tog afsked på tre år för att tillträda en anställning vid Iggesunds bruk.

Då L. 1892 antogs till verkställande direktör för Iggesundsverken, lämnade han på allvar sin tjänst vid flottan, i det han dock kvarstår i dess reserv; han utnämndes äfven vid afskedet till kapten. Som chef vid Iggesund kvarstod L. till år 1900, och det är allmänt bekant, huru väl den lika energiske som kloke och praktiske mannen skötte sin befattning, och i hvilket blomstrande skick han bringade Iggesundsverken.

År 1900 erbjöds åt L. platsen som verkställande direktör för Luossavaara-Kirunnavaara aktiebolag på 10 år, men L. antog denna post blott på ett år och kvarstannade något däröfver. Han återtog sedan sin gamla befattning vid Iggesund och behöll denna, tills bruket 1903 såldes till Hudiksvalls trävaruaktiebolag, då L. som verkställande direktör inträdde i Strömsbacka bruks aktiebolag.

I okt. 1904 utnämndes den skicklige administra-

tören, fri från all slentrian, idérik och tillmötesgående, till generaldirektör för telegrafverket efter hr Sahlin, som öfverflyttades till chefsposten för statens järnvägar.

L. har för öfrigt beklädt en mängd offentliga och enskilda uppdrag. Sålunda invaldes han 1892 i Gäfleborgs läns landsting och blef snart en af tingets mäst inflytelserike män. 1898 blef han ledamot af Gäfleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Han har vidare varit ledamot af norra Helsinglands lasarettsdirektion, styrelseledamot i Trävaru- och exportföreningen i Stockholm och i Föreningen för skogsvård i Norrland, suppleant i Järnkontoret, ledamot i Norrlandskommittén, sekreterare i Ostkustbanekom-mittén, ledamot af Njutångers sockens skolråd, o. s. v.

Som sekreterare i Ostkustbanekommittén nedlade L. ett synnerligen vägande arbete. Det var i främsta rummet hans öfvertygande uppträdande, som gjorde, att Gäfleborgs läns landsting anslog 300,000 kr. för Ostkustbanebolaget, och han har fört företaget allt vidare framåt.

Klart är att L. förr eller senare skulle göra sitt inträde i riksdagen. År 1903 föll han visserligen igenom, i det att Gäfleborgs landsting då valde Olof Jonsson i Hof till representant i Första kammaren med 26 röster, medan L. erhöll 25 — samtidigt fick L. många röster af Västernorrlands läns landsting — men 1904 valdes han af Gäfleborgs läns landsting, efter öfverste Brehmer, och korades då med icke mindre än 48 röster.

I särskilda utskottet, tillsatt af årets urtima riksdag, har L. varit suppleant.

Det påstås, — och det torde äfven förhålla sig så — att L., ifall han så velat, för några år sedan kunnat bli finansminister. Allt bär vittne om det värde, man i allmänhet sätter på honom, och en hvar, som kommit i beröring med L., vet, huru skarpt han ser och huru raskt han handlar.

I HVAR 8 DAGS PRISTÄFLAN FÖR UTMÄRKTA SVENSKA ORIGINALROMANER är prisbeloppet

Kr. 6,000 (Sextusen)

det största som någonsin utfästs i liknande täflan. Alla våra skriftställare inbjudas att deltaga. Tåflingstiden åtgår den 15 aug. 1905. Närmare bestämmelser återfinnas i H. 8 D. för den 25 dec. 1904.

VI fästa emellertid särskild uppmärksamhet vid det oeftergifliga villkoret, att till H. 8. D:s täflan inlämnadt arbete icke får ha förut varit Annorstädes erbjudet eller till annan täflan insändt. Uttrycklig försäkran härom skall åtfölja namnsedeln.

— 712

Källa: Project Runeberg ·