Sida 120
»Min lilla vän», ljöd tistelns svar, »du tror dig stolt och båld; men vet, jag än har taggar kvar och möter våld med våld. Du klagar, slungar mot mig hot, enär jag sårat dig, men glömmer, hör jag, att din fot, din egen, trampat mig.»
Förtrampa ej den ringe! Gud gaf äfven honom värn. Han mot din makt, ditt härskarbud har dödsförakt och järn. Bygg dammar mot din vredes älf, om man dig sårat har, och öfverväg, om ej du själf en orsak därtill var!
81. Ordspråk.
Äpplet faller icke långt från trädet. By är som bonde. Den något spar, han något har. Sus och dus kör mången från hus. Det, som gömmes i snö, kommer upp i tö. En svala gör ingen sommar. I lugnaste vattnet gå de största fiskarna. God vilja drager halfva lasset. Villig häst skall man ej sporra. Lat man får mager kål. Den blifver väl närd, som i något är lärd. I dag röd, i morgon död. Utfluget ord kommer aldrig igen.
82. Gåta.
Där bygges en bro öfver sjön utan stränder, hon bygger sig själf utaf pärlor och gull. Ej reses hon långsamt af människohänder, ett ögonblick murar dess hvalfbåge full.
Ej mast fälles ner för att segla därunder, och ingen tar tull, där den bron synes stu.
