Sida 14
hus till grannens. Elden hade redan hunnit fram till det rum, där den sjuke låg. Det brinnande taket hotade att falla ned på honom. Utan att låta afskräcka sig däraf trängde den hjälpsamme mannen in genom rök och lågor, tog den sjuke i sina armar och bar honom lyckligt till ett säkert ställe.
*
6. Fabler.
Ill. B[runo] L[iljefors]W[ilhelm] MEYER
A. Hunden och köttstycket.
En hund sprang på en väg. Han hade ett köttstycke i munnen. Efter en stund kom han till en å. Öfver denna låg en spång. Hunden löpte ut på spången. När han sprungit några steg på den, stannade han och såg ned i vattnet. Köttstycket, som han bar i munnen, afspeglades däri. Han trodde, att bilden af köttet, som han såg i åns vatten, var ett verkligt köttstycke, och han öppnade munnen för att taga det, men i detsamma tappade han det, som han hade.
Den, som gapar öfver mycket, mister ofta hela stycket.
