Sida 214
af bonden Vitus Andersson. Sedan Vachtmeister undersökt stället, inberättade han till konungen, att han fått reda på en god plats för örlogsflottan. Karl XI besökte den själf 1679 och fann den särdeles lämplig. Konungen lät kalla till sig Vitus Andersson och inledde underhandlingar om ön, men denne ville icke lämna sin ö. Därjämte skall han tämligen ohöfligt hafva besvarat konungens framställning därom. Han blef då insatt på Karlshamns kastell. Sedermera frigafs han, sedan han låtit förmå sig att sälja ön. Med hustru och dotter flyttade han från Trossö. Ännu 1773 kvarstod i staden Karlskrona hans boningshus vid den efter honom uppkallade Vitusgatan.
Karlskrona är hufvudstation för svenska örlogsflottan. Därtill passar det förträffligt så väl för sitt läge som för sin stora, djupa, vanligen isfria hamn. Större fartyg kunna endast på en väg komma in i denna hamn, till hvars skydd man uppfört åtskilliga befästningar, såsom Kungsholmen, Drottningskär m. fl. För öfrigt finnas i Karlskrona många dyrbara anläggningar för flottans behof, såsom artillerigården med dess kanoner och kulpyramider, tyghuset med dess massor af skjutgevär, sablar, änterbilor o. s. v., de i klippan sprängda dockorna och åtskilliga verkstäder m. m. Äfven från landsidan är Karlskrona befäst.
*
118. Sjömannen.
Ut på dina slätter, haf, du djupa, vill jag hän och sätter ut från land, vill jag, där de branta vågor stupa, söka obekanta öars strand.
Det blef sig så likt och så kvalmigt att vara där längre på näset och leka med lammen och sola sig bara och slumra i gräset
