Sida 133
Redan synes hemmets stuga vid den granomslutna älf, pilten ropar åt sin syster segerstolt: »Jag körde själf!»
Raske gosse! Snart att färdas ut i lifvet är du mogen, men en annan häst än Svarten skall du köra genom skogen. Ack, vi alla på den färden skulle stjälpa kull ibland, toge ej som nyss i tömmen oförmärkt en faders hand.
91. Blomsterlöken.
Då den milda vårsolen började skina, låg en blomsterlök i ett fönster. Han njöt af de varma strålarna och fröjdade sig åt det klara ljuset. Men trädgårdsmästaren kom in och hämtade löken för att sätta ned honom i jorden.
Den lilla grafven i trädgårdslandet såg mörk och förskräcklig ut. Löken bäfvade och ängslades, då han sänktes ned däri, ty det tycktes honom tungt att skiljas från det
