Sida 159
medtaga små malmbitar såsom minne af vårt besök i djupet och begifva oss till hissen, som åter för oss upp.
Till sist göra vi ett besök på hisstornets nästan platta tak, hvilket är omgifvet af ett skrank. Från denna höga plats har man en vacker utsikt öfver grufvorna och den omgifvande trakten. Tre kilometer i öster synes masugnen vid Österby, som är ett af de många bruk, där Dannemoras järnmalm smältes till tackjärn och sedan smides till stångjärn.
lOO. Söderfors.
Såg du, hur Dalaälfven drog med skum och dån från fjäll och skog? I hafvet snart far strömmen ut, men se, förut han gör besök på en minut vid Söderfors.
Två armar sträcker han kring ön, som brudskön står i klädning grön. De höga silfverstammar då i vågen blå sin stolta krona spegla få vid Söderfors.
Men mera vild blir strömmen nu och bryter spegeln midt i tu. Till hafs, till hafs från brud han far som pilen snar. Han har ej tid att stanna kvar vid Söderfors.
I fradga hvit — så är hans sed — han bullrar, som han vore vred. Hans täcka barn, de holmar små, så räddä stå, när tunga hammarslagen gå vid Söderfors.
