Sida 215
och väckas af sorlande bäckar och svalkas af smekande vindar och binda buketter af rosor och skalkas i skuggan af lindar.
Lyft är nu mitt ankar, frisk är hågen, öfver skär och bankar seglen fly. Lustigt är att gunga fram på vågen, höra stormen sjunga, svallet gny.
*
119. Näktergalen.
1.
Den nordiska näktergalen tillhör hufvudsakligen de östliga delarna af Europa. Han går där, såsom till exempel i Finland och Ryssland, vida längre mot norden än i Skandinavien, hvarest han finnes endast på åtskilliga ställen i Skåne, södra Halland, Bleking, södra delarna af Kalmar län, på Öland och Gotland. I Europas västra och södra delar förekommer han icke utan ersättes där af en annan, mycket nära besläktad art.
Näktergalen har alltid sitt tillhåll bland buskar och småskog eller i löfskogslundar. I barrskogar trifves han icke. Han gömmer sig i de tätaste busksnåren eller på de lummigaste ställena bland träden, hvarigenom han i allmänhet är mycket svår att upptäcka, oaktadt man mången gång kan vara honom helt nära. Han uppehåller sig stundom på marken, där han ganska raskt hoppar omkring för att söka sin föda. Därvid håller han liksom trastarna kroppen mycket upprätt, och vanligen låter han vingarna hänga nedåt sidorna. Då någonting i hans omgifning synnerligen tager hans uppmärksamhet i anspråk, blir han orolig och vippar upp och ned med stjärten. I buskarna rör han sig
