Sida 245
morgonen sätta sig i träden, nedskakas de, medan de ännu äro stela af kylan före soluppgången, och upplockas eller uppsamlas å underlagda dukar. Vid plöjning af åkerfält låter man barn uppsamla de larver, som framkrypa ur plogskifvorna. Bland fåglar, som förtära dessa insekter, äro i synnerhet kajorna märkvärdiga att åse. Tidigt om morgnarna samlas de omkring de träd, där ollonborrarna sätta sig. De flaxa bland löfverket för att taga de ollonborrar, som sitta på bladen, men härvid skaka de ned en stor mängd på marken, där stora skaror af kajor sitta och bereda sig en god måltid. Där kajorna icke förföljas, komma de ut på fältet och följa de plöjande fåra efter fåra och uppäta larverna. Andra fåglar, som böra skyddas för att hindra ollonborrarnas härjningar, äro råkan och staren, hvilka ifrigt uppsöka larverna. Att ollonborrarna icke göra så stor skada på Öland, torde bero därpå, att stararna därstädes allmänt skyddas och vårdas. Äfven göken och nattskärran fånga ollonborrar. På många ställen släpper man ut svinen för att rota upp larverna. Vid plantering af skog måste man se till, att ollonborrlarverna först blifva utrotade, annars förstöras lätt de unga plantorna. På de ställen, som angripits af larverna, måste man upphacka jorden för att komma åt dem och vidtaga åtskilliga försiktighetsmått, så att jorden blir mindre omtyckt för äggläggningen. Särskildt bör man akta sig för att göra den alltför lucker.
*
129. Göteborg.
Från skärgården med dess Vår ångare styr in i Älfsborgsfjärden, den hafsvik, i hvilken Göta älf mynnar ut. Ödsliga, kala klippor bilda äfven här stränderna, men vattnet börjar se allt mindre klart och blått ut. Till vänster om farleden ligger Älfsborgs fästning på en holme. De kulor, som sitta kvar i dess murar, vittna om de heta strider, som utkämpats omkring den. Nu är den endast en ruin. Fjärdens stränder närma sig hvarandra alltmer. Vi
