Sida 171
talrika grafhögar, domarsäten och skeppssättningar m. m., hvilka vittna därom, att denna bygd redan under hednatiden var befolkad.
I landskapets östra del träffar man verklig skärgårdsnatur med klippor och skär. På de nakna klipphällarna ytterst i hafvet resa sig flerstädes fyrtorn och andra sjömärken, uppförda till ledning för sjöfarande, som närma sig våra kuster. Storartad är i synnerhet skärgården vid Södertörns östra kust samt vid inloppet till Bråviken. Åt norr synas här Kolmårdens väldiga klippmassor, betäckta af mörk furuskog, höja sig ur Östersjöns vågor; åt öster och söder utbreder sig det oöfverskådliga, ofta stormiga hafvet, som längst borta vid synkretsen sammansmälter med den blå himlaranden.
103 B. Ur »Sång för Södermanlands nation i Uppsala».
Vänliga hembygd! Solen ej skådar skönare land på sin ensliga färd. Skönare morgon hon aldrig bebådar än öfver dig och din dal och din fjärd. Vänare ej öfver land, öfver sjöar aftonens trånande skimmer hon göt, än när för dig, dina skär, dina öar sorgsen sitt gyllene öga hon slöt.
104. Gripsholm.
I närheten af det lilla Mariefred ligger inbäddadt i en lummig grönska det gamla Gripsholms slott. Det är beläget vid den inre delen af Gripsholmsviken på en landtunga, som fordom varit en holme. Slottet omgifves af en vacker park, som i senare tider blifvit anlagd. Till det höra därjämte trädgård, djurgård samt den söder om viken belägna Kungshagens skogspark.
Genom sina egendomliga runda torn och sina väldiga murar liknar Gripsholms slott en forntida riddarborg och
