Sida 84
svarade: »Den saken har jag aldrig tänkt på. Det kan synas litet, men det är för oss bönder mycket. Ville jag antaga, att jag förtjänar på en dag sex öre, så hade jag så mycket, att jag kunde betala gammal skuld med två öre, att jag hade två öre för mig och min hustru att lefva på, samt att jag kunde sätta ut två öre på ränta.»
Konungen svarade: »Hvad du nu sagt mig om bondens arbetsförtjänst, förstår jag ej. Jag beder dig därför, att du ville förklara det för mig.»
»Åja», sade bonden, »det kan jag lätt göra. Min mening är denna. Hvad vi bönder förtjäna, delar sig merendels själft i tre delar. Så delar sig åtminstone min förtjänst. Min gamle far lefver ännu. Jag är glad öfver att kunna vårda och försörja honom. För honom afräknar jag en tredjedel af min förtjänst. Det kallar jag att betala gammal skuld. En tredjedel af förtjänsten åtgår till kläder och föda för mig och min hustru. Den sista tredjedelen använda vi till uppfostran af vår lille son, som nu leker där hemma i stugan. Det kallar jag att sätta ut på ränta, ty han får betala igen, när vi föräldrar en gång blifva gamla och orkeslösa.»
61- I Husaby.
(Under höbärgningen.)
Det ringer till bön uti Husaby, kring nejden det höres så vida. Det ringer: »Guds nåd är hvar morgon ny för den, som förstår att förbida.»
Och ängarnas klockor de ringa också, när för morgonens vindfläkt de niga, och vid deras ringning från klöfver och strå mot himmelen dofterna stiga.
Så ligga de ängar i blommande skrud, men i dag är det slut med den prakten. Från torp och till torp går det herrgårdsbud: »I dag skall det slås här i trakten.»
