Sida 362
hvarandra och älfvens bredd vid det starkt strömmande Gäddvikssundet blifvit jämförelsevis obetydlig, vidgar sig åter strömbädden. Tvenne vikar bildas, af hvilka den ena tränger in emellan den på en halfö liggande staden Lnleå och den vänstra stranden. Härefter fortfar Luleälfven att framgå i en bred och lugn fåra för att snart åter sammantränga sig i sina tvenne utloppsgrenar.
175. Bestigningen af Sarjek (Sarjektjåkko).
I Jockmocks socken ligger berget Sarjek, som i höjd öfverträffar Sulitälma, hvilket länge ansågs som Sveriges högsta topp. Det når en höjd af 2,125 meter och är blott elfva meter lägre än Kebnekajse, Sveriges högsta berg. Den 28 juli 1879 lyckades en man vid namn Bucht bestiga Sarjek. Han beskrifver uppstigandet på ungefär följande sätt:
Efter en besvärlig och äfventyrlig vandring genom Lappmarken lyckades jag tränga fram till foten af Sarjek. Där slog jag läger i afvaktan på lämpligt väder för uppstigningen. Den 28 juli vaknade jag vid en strålande sol. Då jag trädde ut ur tältet, flögo mina blickar upp till det majestätiska Sarjek. På dess toppar syntes ej en molnfläck. Jag beslöt att vandra uppför dess snöklädda sidor.
I hast åt jag min frukost, fattade den oumbärliga fjäll-stafven och började stiga uppför berget. Sedan jag och mina följeslagare vandrat ett par timmar och småningom stigit upp till en höjd af omkring 300 meter, kommo vi på en stor, sakta sluttande isjökel, som till största delen var snöbetäckt. Här och där syntes sprickor, vid hvilkas öfverstigande vi måste iakttaga stor försiktighet. Snön var så lös, att vi sjönko ned däri ända till knäna. Yi nödgades därför gå helt långsamt. Den, som kom efter, trampade i dens fotspår, som gick före. På ett och annat ställe syntes blå is, som låg under snön. Yid en af de lägre topparna hade det ned-strömmande vattnet i isen bildat en sjö med lodräta, höga isstränder. Yi gingo tätt förbi denna. Jag kröp ut på iskanten men drog mig rysande tillbaka, ty, om jag störtät ned, hade ingen makt i världen kunnat rädda mig från döden.
