Sida 16
Ehrenborg, Rikard Gjedde-E.
Ehen l. Broad river, kustflod i engelska grefskapet Cumberland.
Ehlers, Ernst Heinrich, tysk zoolog, f. 1835 i Lüneburg, 1874 professor i zoologi vid universitetet i Göttingen, har lämnat värdefulla bidrag till de lägre hafsdjurens morfologi i arbetena Die borstenwürmer (2 bd, 1864-68), Hypophorella expansa och Zur kenntniss der Pedicellinen (i "Abhandlungen der gesellschaft der wissenschaften in Göttingen" 1876 och 1890). E. redigerar en af de mest spridda vetenskaplig-zoologiska tidskrifter, "Zeitschrift für wissenschaftliche zoologie". Sedan 1893 är han k. vetenskapssällskapets i Göttingen sekreterare och redaktör af dess "Nachrichten". L-e.
Ehlert, Louis, tysk tonsättare och skriftställare, f. 1825 i Königsberg, d. 1884 i Wiesbaden, var från 1850 musiklärare och kritiker i Berlin. Han fick professors titel 1875. E. komponerade Frühlingssymphonie, Requiem für ein kind, några uvertyrer samt sånger och karaktärsstycken för piano, hvarjämte han skref Briefe über musik (1859; 3:e uppl. 1879), Römische tage (1867; 2:a uppl. 1898) och Aus der tonwelt (2 bd, 1877-84; ny uppl. 1898). A. L.*
Ehlit, miner., ett rombiskt kopparfosfat i njurliknande massor från Ehl (Linz vid Rhen). A. Hng.
Ehnemark, Karl Magnus, sjöofficer, statsråd, f. 4 mars 1803 i Karlshamn, d. 18 jan. 1874 på Agdatorp, Nättraby socken, Blekinge. Efter att 1821 hafva blifvit underlöjtnant vid örlogsflottan tjänstgjorde han till 1825 på amerikanska handelsfartyg för att utbilda sig i sitt yrke. 1824 utnämnd till sekundlöjtnant, anställdes han 1828 vid franska flottan, med hvilken han deltog i blockaden af Lissabon (1831). 1830 befordrades han till premiärlöjtnant vid svenska flottan och fick såsom sådan befäl på örlogsångaren "Odin", med hvilken han 1836 stötte på grund vid Jyllands kust. Denna händelse väckte på sin tid stort uppseende och utsatte E. för mycket tadel; men sedermera tror man sig hafva funnit, att olyckan härrörde af en tillfällighet, för hvilken chefen icke var ansvarig. 1846 blef E. kapten, 1847 chef för Sjöförsvarsdep:s kommandoexpedition och 1853 kommendörkapten. 1857 utnämndes han till statsråd och chef för Sjöförsvarsdepartementet. När han 1862 nedlade detta ämbete, blef han befälhafvande amiral i Karlskrona. 1868 tog han afsked ur krigstjänsten.
Ehnn, Bertha, österrikisk operasångerska, f. 1845 i Budapest, tillhörde Wiens hofopera 1868-85, gasterade bl. a. i Berlin och utmärkte sig där i Luccas glansroller Mignon, Margareta, Selika och Cherubin. E. gifte sig 1873 med en kapten Sand. A.L.*
Ehrb., vid djurnamn förkortning för Ch. G. Ehrenberg.
Ehrenberg, Christian Gottfried, tysk naturforskare, f. 1795 i Delitzsch, d. 1876, gjorde vidsträckta resor (bl. a. med Hemprich till Egypten och med A. v. Humboldt till Altai) samt blef 1839 med. professor i Berlin. Han var ledamot af svenska Vet. akad. (1836). E. är i synnerhet berömd för sina studier öfver infusionsdjuren, för hvilkas mångfald och betydelse i naturen han öppnade forskarens öga. Hans viktigaste arbete i denna riktning är Die infusionsthierchen als vollkommene organismen (1838, med förträffliga afbildningar). Dessutom skref han Mikrogeologie (1854 o. 1856), hvari han söker visa de mikroskopiska organismernas stora betydelse för jord- och stenlagrens bildning och genom hvilket han grundlade den mikroskopiska paleontologien. Af E:s öfriga skrifter stå några i samband med hans undersökningar öfver infusionsdjuren, såsom Das leuchten des meeres (1834) och Passat-, staub- und blutregen (1847), medan andra, såsom Naturgeschichtliche reisen durch Nord-Afrika und West-Asien (1828), Symbolæ physicæ (1828-45) och Die korallenthiere des Rothen meeres (1833-34) m. m., äro frukter af hans resor. Biogr. af Hanstein (1877) och Laue (1895). (L-e.)
Ehrenberg, Richard, tysk nationalekonom och ekonomisk historiker, f. 1857 i Wolfenbüttel, blef efter en kort tids affärsverksamhet 1888 sekreterare hos handelskammaren i Altona, 1897 e. o. professor i Göttingen och är sedan 1899 ord. professor i Rostock. 1883 offentliggjorde han afh. Die fondsspekulation und die gesetzgebung, men öfvergick sedan till ekonomisk-historiska studier. Hans förnämsta arbeten äro Hamburg und England im zeitalter der königin Elisabeth (1896) och Das zeitalter der Fugger (2 bd, s. å.), af hvilka det senare är en visserligen något oordnad, men alldeles grundläggande framställning af hela den offentliga kreditens och de store kapitalisternas betydelse i 16:e årh., ett af de viktigaste hittills utkomna bidragen till den ekonomiska historien. Hans Grosse vermögen, ihre entstehung und ihre bedeutung (1902) behandlar husen Fugger och Rothschild samt Krupp; fortsättningar däraf äro Das haus Parish in Hamburg (1905) och Die unternehmungen der brüder Siemens (I, 1906). Samtidigt försökte E. bana väg för en ny riktning inom nationalekonomien och grundlade för detta ändamål 1904 tidskriften "Das Thünenarchiv", som skall egnas åt undersökningar angående bestämda ekonomiska företags (landtegendomars, handelshus' och industriföretags) organisation och verksamhet. E. Hkr.
Ehrenborg (Ehrenborgh), adlig ätt, härstammande från dansken Jöns Michelsson (f. 1621, d. 1690), som var räntmästare hos konung Kristian IV och vid den nationella brytning, som uppstod, när Skåne, Halland och Blekinge lades till svenska kronan, obetingadt ställde sig på Sveriges sida. Han utnämndes 1670 till kommissarie vid skattläggningen i Skåne och blef 1687 svensk adelsman, med namnet Ehrenborg. En gren af släkten upphöjdes 1817 i friherrligt stånd; dess medlemmar skrifva sig Ehrenborgh.
1. Rikard Gjedde-E., universitetslärare, Jöns Michelssons son, f. 1655 på Spannarps gård i Ausås socken, Kristianstads län, d. 1700. bar sin moders namn, Gjedde, tills fadern blef adlad, studerade 1674-84 i Holland, Frankrike och England samt blef 1687 e. o. professor i juridik vid Lunds universitet och utnämndes 1696 till professor i svensk och romersk rätt därstädes, sedan han under nio år
Källa: Project Runeberg ·
